Jag skriver inte så jätteofta just nu. Det beror på att det trängs så otroligt många olika saker i mitt huvudet att jag inte vet vad jag ska skriva om. När jag är hemma/inne ägnar jag en hel del tid… Continue reading
Var och träffade min läkare på Affektiva idag. Jag måste faktiskt säga att jag gillar honom. Jag är så sjukt glad att jag fått just honom, för han är den första av de (förhållandevis få, om man jämför med många… Continue reading
Det här stället, alltså. Jag förstår inte hur jag ska kunna bo här utan att gå under. Och när jag säger gå under, menar jag gå under. Som i snudd på dö. Ibland slår paranoian och ångesten ner som hökar… Continue reading
Jag har ägnat mig en hel del åt allmänt funderande sen förra veckan, och idag är jag mest intresserad av att skriva om LCHF igen faktiskt. Min boendestödjare var här en sväng, och påpekade att det faktiskt syns nu vilket… Continue reading
I tisdags hade jag ett långt, bra samtal med min boendestödjare. Igår träffade jag min pygmépsykolog som också kläckte ur sig något som verkligen fastnade. Jag säger ju att mental stimulans is the shit.
Nu börjar det så sakteliga dra… Continue reading
Att gå runt och må dåligt för att man ogillar sommaren (av en biljard olika skäl, lika giltiga allihopa) är en sak. Att gå runt och känna att man inte har någon plats i universum är en helt annan. Nu… Continue reading
Jag ska vara ärlig. Helt ärlig. Den här situationen med mina grannar som jag hatar, och som hatar mig… den tar kål på mig. På riktigt, och jag menar allvar. Inte bara att det får mig att må väldigt, väldigt… Continue reading
Alla vägar leder till Rom, sägs det. På ungefär samma vis kan man säga att allt som har med mina grannar att göra, leder till oerhört negativa tankar hos mig själv om mig själv.
Just nu är det jag… Continue reading
Skrev jag nåt tidigare om att jag tror att jag är allergisk mot pollen? Jag minns inte. Jag tror det, i alla fall. Rätt mycket, till och med. Såpass att jag bokade tid hos min husläkare för att prata om… Continue reading
Nog för att min pms gjorde sitt till för att jag skulle gå runt och må crappigare än värst under ungefär en vecka, men nu har jag inte pms längre – och har för första gången på väldigt länge ångest… Continue reading