sorgearbete
Ibland är det väldigt tröttsamt att ha bipolär sjukdom, och dessutom befinna sig i klimakteriet. Vissa gånger är det sjukligt jävla svårt att veta vad som beror på vad, eller om det är nåt helt annat, oberoende av både bipolariteten… Continue reading
I morgon är det tre år sen min pappa dog. Tre hela år. Det är tamejfan helt otroligt. Vi rör oss snabbt genom tiden. De här tre åren har onekligen varit en resa för min egen del, i detta att… Continue reading
Jag har inte varit glad på rätt länge. Flera månader, faktiskt. Jag har nog inte varit glad på riktigt, sen ett bra tag innan jag förlorade Ella. Jag visste att det med stor sannolikhet skulle bli såhär, och så blev… Continue reading
Man tycker ju att jag borde ha koll på det här med sorg, vid det här laget. Så många förluster jag varit med om i mitt liv, så borde jag vara van. Fast det blir man visst aldrig, märker jag.… Continue reading
Det är midsommarafton idag, och jag har ingen bra dag. Jag vaknade tidigt, efter att ha sovit runt tio timmar. Numer spelar det ju ingen som helst roll när jag lägger mig eller hur länge jag sover. Det finns ingen… Continue reading
Jag har gjort färdigt min bok nu. Den är färdigskriven och färdigproducerad. Det som är kvar med den är att marknadsföra och – att sälja den, såklart. Nackdelen med detta är att jag inte har något att distrahera mig med,… Continue reading
Sorgen efter Ella ser inte ut som något annat jag varit med om tidigare. Det kan finnas flera skäl till det, men det främsta tror jag beror på att jag (i överenskommelse med läkare) ökade min dos Litium med en… Continue reading
Ett dygn utan min hund. Jag har inte gått utanför dörren. Vad ska jag ut och göra utan henne? Det är varmt och äckligt utomhus. Dessutom finns det folk där. Jag är inte intresserad av att träffa någon, eller prata… Continue reading
Jag har ont tamejfan i hela kroppen. Det senaste halvårets oro, gränsande till ångest, över min hund Ella, tar ut sin rätt. Idag på eftermiddagen träffade vi en jättebra veterinär som fick hjälpa henne att lämna mig till min ensamhet.… Continue reading
För er som hängt med på bloggen ett tag – ni kanske minns min identitetskris när pappa dog? Jag har alltid varit pappas flicka, och vem är jag när han är borta? Det var en omständig tankeprocess att gå igenom,… Continue reading