Sonya Malinka Persson

bloggar om livet med bipolär sjukdom

Arkiv

sorgearbete

Klockan var nån gång efter sju på kvällen. Jag stod på den lilla gräsplätten utanför huset och rökte. Hade precis kommit tillbaka från en promenad med hunden. I flera dagar hade jag vetat att det snart var dags. Man tror… Läs mer

Pappa har varit död i nästan elva månader nu. Ändå känner jag att jag står honom närmre än någonsin. Det är lite märkligt, faktiskt. Kanske för att jag upplever mig ha en direktkontakt med honom nu, vilket jag inte haft… Läs mer

Det här med att förlora sin pappa, alltså. Alltså. Jag skulle nästan vilja ha detta som audio, så jag kunde stoppa in långa tystnader mellan meningarna. Det är en sån otroligt märklig upplevelse. Jag pratade med pappas änka igår (jag… Läs mer

För ett par timmar sen – tidigt som fan på morgonen, när jag var ute med min hund… tänk att det är möjligt att helt plötsligt bryta ihop vid tanken på att man inte har en pappa längre. Och det… Läs mer

Tiden går och läker alla sår. Or so they say. Vet inte riktigt om jag instämmer i det, men däremot så tar vardagen över sorgen. Plus att man får lite distans.

Men så kommer de där dagarna. Första födelsedagen utan… Läs mer

Translation