Det här är min blogg om att leva med diagnosen bipolär sjukdom, typ II. Min blogg är mer dokumenterande och reflekterande än något annat.
Jag hoppas att du hittar något du gillar.
Mvh,
Sonya Malinka Persson
hemma
Är det något jag varit livrädd för så länge jag kan minnas, så är det att bli som min mamma. Min pappa har under hela mitt liv anklagat mig för att vara som mamma, och inget av sätten har varit… Fortsätt läs
Det var länge sen jag skrev ett inlägg om rent praktiska konsekvenser av min bipolära sjukdom. Jag menar inte som mitt förra inlägg om bostadstillägget, utan snarare om hur jag prioriterar olika saker i mitt liv, och hur det påverkas… Fortsätt läs
Min pms har gett med sig, tack och lov. Den höll i sig tre dagar, och det är tre dagar för mycket. Fi fan, vad jag avskyr att ha pms. Så – tursamt nog drog den åt helvete. Det har… Fortsätt läs
Detta inlägg skrivs uteslutande i syfte att gnälla och klaga. Jag är inte intresserad av tips på hur jag kan hantera detta bättre. Jag är inte heller intresserad av hejjarop eller korkade kommentarer i stil med “njut av värmen så… Fortsätt läs
Det har varit slött med bloggandet ett tag. Det beror nästan uteslutande på värmen, faktiskt. Kan låta löjligt, men jag har aldrig i hela mitt liv fungerat bra i och med värme, och den här sommaren är nog tamejfan den… Fortsätt läs
Jag är ganska säker på att jag skrivit om det här tidigare, på ett eller annat vis. Det är, dock, något som är värt att skrivas om lite då och då eftersom det är så jävla pinsamt. Det jag ska… Fortsätt läs
I morgon ska jag träffa min boendestödjare. Vi har bestämt att jag ska höra av mig när jag vaknat, för hen har hela eftermiddagen fri. Jag hoppas att jag kommer upp så att det för hens del inte blir något… Fortsätt läs
Jag känner mig skör. Inte sådär så jag går sönder helt och hållet, men sådär så att jag aldrig får tiden och möjligheten att få lugn och ro. Det är hela tiden något jag måste tänka på, något jag måste… Fortsätt läs
SÖKES!!!
Jag vill hyra ett torp eller fritidshus för permanent boende. Det bör vara 2-3 rok, mellan 50-70 km stort, gärna med en inhängnad tomt. Jag är ensamstående och lever med psykisk ohälsa, så det är bra om tomten inte… Fortsätt läs