Var och träffade min läkare på Affektiva idag. Jag måste faktiskt säga att jag gillar honom. Jag är så sjukt glad att jag fått just honom, för han är den första av de (förhållandevis få, om man jämför med många andra) läkare jag haft som faktiskt lyssnat och hittat alternativ.
Bland det första han frågar är att han skulle vilja prata om varför jag äter Voxra. Vad bra, svarade jag – jag har nämligen slutat äta Voxra på eget bevåg. Då skrattade han lite och sade att jag gör hans jobb lätt för honom. Och eftersom jag inte känt av några utsättningssymptom, så är det uppenbarligen inte något jag behövt.
Sen pratade vi lite om Litiumet, min boendesituation som gör att jag mår så crappigt – men också att det inte är något som Litiumet rår på, att jag vill söka fondpengar och önskade mig någon slags papper… Om jag vill kan jag nu få ett läkarintyg, men shit vad dyrt det var. Ett kort intyg, strax över 300 spänn. Ett längre intyg (typ två sidor eller så) 1 200 jävla spänn. Så jag överväger att strunta i det.
Det var inte så avancerat, dagens besök. Han skrev ut lite nya recept – jag visste till exempel inte att Litium finns att få på burk (tror jag) om 500 tabletter, i stället för kartongerna med hur många kartor det nu är. Ska bli intressant att se när jag hämtat ut det. Sen sjukskrev han mig vidare fram till slutet av november.
Så nu är det bara att vänta på att hösten ska kicka in på riktigt, så att mina äckliga grannar håller sig inomhus, så kanske jag kan få lite lugn och ro i ett halvår eller så.