sorgearbete
För er som hängt med på bloggen ett tag – ni kanske minns min identitetskris när pappa dog? Jag har alltid varit pappas flicka, och vem är jag när han är borta? Det var en omständig tankeprocess att gå igenom,… Continue reading
Tja, jag skulle ju ljuga om jag sade att det går fort, för det gör det inte. Jag skriver lite då och då. Men faktum är att det trots allt går framåt, och det känns jävligt roligt måste jag erkänna.… Continue reading
Hej pappa. Jag har svårt att tro att det är två år sedan du dog. Det är två år och några dagar sedan jag senast såg dig. Vi höll varandra i handen och kramades både längre och hårdare än vi… Continue reading
Idag pratade jag med en av mina bästa vänner och halkade som på ett bananskal in på döden. Vi känner till en person i ungefär vår ålder vars partner lever på övertid med en hjärntumör, och där man vetat redan… Continue reading
Klockan var nån gång efter sju på kvällen. Jag stod på den lilla gräsplätten utanför huset och rökte. Hade precis kommit tillbaka från en promenad med hunden. I flera dagar hade jag vetat att det snart var dags. Man tror… Continue reading
För ett år sen levde min pappa fortfarande. Det var på håret, och sen dog han ju, men just nu, för ett år sen, fanns det fortfarande liv i honom. Om några dagar har det gått ett år sen han… Continue reading
Pappa har varit död i nästan elva månader nu. Ändå känner jag att jag står honom närmre än någonsin. Det är lite märkligt, faktiskt. Kanske för att jag upplever mig ha en direktkontakt med honom nu, vilket jag inte haft… Continue reading
Jag ville inte att du skulle bli ett minne, men nu är du inte mer än så. Jag försökte hålla fast vid det som faktiskt var du, den fysiska kroppen som innehöll allt som var du, så länge det gick.… Continue reading
Mitt upp i allt som har med god man och hela baletten att göra, har det dykt upp något helt annat att oroa sig för. Det är i och för sig, i ärlighetens namn, inte helt nytt. Det har pågått… Continue reading
Det här med att förlora sin pappa, alltså. Alltså. Jag skulle nästan vilja ha detta som audio, så jag kunde stoppa in långa tystnader mellan meningarna. Det är en sån otroligt märklig upplevelse. Jag pratade med pappas änka igår (jag… Continue reading