Var det igår den mörkaste dagen inträffade? Minns inte, men jag vet i alla fall med säkerhet att det har vänt nu och vi är på väg mot ljus och värme. Det är så äckligt så jag nästan smäller av. Jag älskar mörker och höst – inte så mycket vintern eftersom jag inte gillar halka, men hösten och mörkret, framför allt. Och temperaturerna. Som ni vet hyser jag extrem motvilja mot sommaren – framför allt när den beter sig som nu i somras.
Jag har inte firat jul på ett gäng år, faktiskt. Jag bor ju ensam, om man bortser från djuren, och de bryr sig inte nämnvärt vilken sorts dag det är. Jag slutade fira jul aktivt för… jag minns inte ens hur länge sen det var. Jag åkte över till pappa med sambo och åt lite julmat. Mer än så har det inte varit på många år.
Förra julen firade jag tillsammans med en kompis, men tyvärr umgås vi inte längre. Vi åt ingen julmat alls, utan fläskade på med oxfilé i stället. Hur gott som helst.
I år blir jag helt ensam. Jag har inte bestämt mig riktigt hur jag ställer mig till det. Å ena sidan tycker jag att det är oerhört trivsamt att slippa all julstress. Min hund har ägnat ett par månader åt att släppa päls, och trots att jag sopar så fylls det på inom en tusendels sekund i vilket fall. Med andra ord – jag är jävligt tacksam över att jag inte känner behovet av att julstäda. Det enda julpynt jag tagit fram är några (faktiskt väldigt söta) garntomtar som jag hängde i gardinen när jag hade folk över för ett par veckor sen.
Det jag kan sakna är att träffa folk. Det behöver inte vara familj, men jag saknar mänskligt sällskap. Någon jag känner – jag har ingen lust att traska iväg till någon välgörenhetsjullunch och vara forcerat social. Det finns nämligen vissa högtider där det kan kännas lite extra trist att vara själv, och julen är en av dem. Inte för julen i sig, men för att alla andra träffar sina familjer. Det är inte vardag, utan något annat. Till och med Internet är rätt tomt sådana dagar.
En sak som gör att det känns hyfsat ok är att jag har besök av pappa. Han håller sig på lite avstånd, men jag känner att han är här. Ibland undrar jag om en död människa kan vara på flera platser hos flera personer samtidigt. Det skulle vara oerhört intressant att veta.
Något jag däremot verkligen saknar, är julklappar. Jag älskar att få julklappar. Dessutom älskar jag att köpa julklappar (förutsatt att jag faktiskt har pengar att köpa vettiga julklappar). I ungefär samma antal år som jag inte firat jul, har jag ändå köpt julklapp till mig själv. I år blev det smink från ett märke jag verkligen gillar. Men det är skillnad på att köpa åt sig själv och att få av någon annan.
Det här med julklappar/presenter är något jag högst nyligen erkände högt inför någon annan än mig själv. Jag älskar att få presenter. Och nu när jag skriver det här inser jag att jag måste göra lite förändringar i mitt liv så att jag också kan få lite presenter och julklappar, och inte sitta och avundas mina vänner som både köper och kommer att få i överflöd.
Det verkar som att det är dags för mig att skaffa mig relationer av den sorten som man kan köpa julklappar och få julklappar av. Det får vara ett mål för nästa år. Att fira jul med någon som vill byta presenter! 🙂
Men tills dess, hörrni! Ha en riktigt jävla fantastisk Jul! ♥