Jaha – jag tänkte att jag skulle dela med mig av någonting jag har börjat med. Jag lär ju knappast vara den enda som går runt och har en massa snedvridna föreställningar om mig själv. Det kan handla om precis vad som helst; att jag inte är älskad, att jag inte har/är si eller så, och så vidare.
Ett sätt som är väldigt effektivt att förändra sina egna missuppfattningar om sig själv är att lyssna på vad som ibland kallas självhypnoser. De flesta av oss som lever med bipolär sjukdom är ju experter på att tala om för oss själva hur extremt värdelösa vi är – och det här med självhypnos är ett sätt att bryta det tankemönstret.
Jag ska inte svära på att det här fungerar för alla – det kanske det inte gör. Själv har jag precis börjat, för bara några dagar sen, men jag tycker att jag märker en viss skillnad i hur jag tänker om mig själv.
Det finns diverse självhypnoser man kan ladda hem från nätet, med diverse syften. Jag har upptäckt att jag svarar bättre på min egen röst än på någon annans röst. Därför har jag spelat in egna självhypnoser som jag lyssnar på när jag ska sova, och som dessutom står på repeat under hela natten. Det innebär att det går raka vägen in i mitt undermedvetna där det gör som mest nytta.
Jag har aldrig provat det här tidigare, men med tanke på att det är så svårt att övertyga sig själv om att man är bra, har ett värde och så vidare, i vaket tillstånd, så inbillar jag mig att det här är mer effektivt. Jag tycker att idén är skithäftig – och jag lovar att skvallra allt eftersom, när jag har hunnit känna av eventuella effekter.
Jag är lite nyfiken på om det skulle gå att sluta röka på det här viset. Av ren, skär nyfikenhet, liksom.
Såhär har jag gjort
Jag har spelat in korta meddelanden – bara ett par, tre korta rader, med fina ord om mig själv. Detta är inspelat på mobilen – sedan flyttade jag över filerna till datorn, för att lägga till bakgrundsljud (typ; vågor som slår mot klippor, knaster från eld och liknande). Jag har använt en gratis programvara för att lägga ihop ljudfilerna – Audacity. Sedan har jag sparat mina färdiga ljudfiler som .mp3, fört tillbaka dem till mobilen och spelar upp dem med en .mp3-spelare i mobilen.
Det går rätt fort och effektivt – och är faktiskt rätt kul. Dessutom märker man ju hur man reagerar. Gillar man det inte går det ju fort att spela in en ny, modifierad variant av samma meddelande – eller ett helt nytt. Tröttnar man på en specifik självhypnos kan man sluta lyssna på den och göra en annan.
Jag lyssnar för tillfället på, tror jag, sju stycken olika med olika innehåll. Mina ljudfiler är ungefär en halvtimme långa – samma meddelande och samma bakgrundsljus som upprepas om och om och om igen.
Till slut, tänker jag, kommer mitt undermedvetna att tro på det jag säger, och min attityd till mig själv kommer att förändras från grunden.
Try it – man vet aldrig vad som händer! 🙂