Alltså, det dyker upp frågor och diverse insikter av varierande storlek tamejfan hela tiden. Herregud. Jag insåg för ett par veckor sedan (tror jag) att man inte får något om man inte jobbar för det. Nu slog det mig igen, tillsammans med en hel rad frågor jag ställer mig angående det här med att skapa sitt liv enligt the Secret.
Först tänkte jag skriva lite om funderingarna och frågorna omkring the Secret.
Att arbeta med det här sättet att tänka är (för mig) att göra sin bild av det man vill ha väldigt tydlig – inför sig själv, om inte annat. Men nu står jag här och börjar fundera på… vad fan vill jag, då? Vad vill jag med mitt liv? Vad önskar jag mig? Hur vill jag leva? Vart vill jag bo? Vilka människor vill jag omge mig med?
Och jag känner mig helt jävla blank i skallen.
Ni som har följt bloggen länge vet ju till exempel att jag vill flytta, bland annat på grund av mina grannar – men det finns flera skäl till det. Men om jag nu ska börja skapa mitt liv enligt the Secret så är det ju bra om jag har någon slags målbild av hur jag vill bo, för att kunna attrahera det in i mitt liv. Mitt problem med det är att jag har flera olika sorters boende jag kunna flytta in i omgående om jag gavs möjlighet. Hur tusan ska jag kunna välja ett och fokusera på?
Det här är ju på många sätt ett lyxproblem – men det gör det inte mindre frustrerande för det. 😀
Samtidigt som jag känner mig helt urblåst, är det väldigt många småsaker jag vill ha ut av mitt liv. Jamen ni vet; en badenbadenstol till balkongen, si och så till hit och dit, blubb och blebb till uppåt och neråt – dessa saker känner på något sätt lättare att dra till sig.
Men de större, viktigare sakerna!!! Jag sliter mitt hår (not really, bara bildligt) i frustration för att jag inte riktigt vet vart jag ska börja.
Jag tror att jag kanske helt enkelt får göra som så att jag sätter mig och skriver ner en lista på de större, viktigare sakerna så att jag dels får lite överblick, dels kan bestämma vad jag ska fokusera på först.
För att övergå till min andra insikt om att man måste jobba för det man vill ha; det är ju onekligen rätt tydligt för mig att jag mer och mer övergår till den svåra, men mer givande vägen. Jag har under många år befunnit mig på den enkla vägen där det har varit enklast att låta bli, helt enkelt. Jag kommer aldrig att lägga någon skuld på mig själv för det – är man sjuk så är man. Det har inte funnits utrymme till något annat.
Dock så ser det annorlunda ut nu. Jag märker ju hur jag vill få ut mer och mer av mitt liv. Än så länge befinner jag mig verkligen bara i början av att skapa det som är mitt liv, och det ligger onekligen en stor charm i det.
Fan – där har vi dagens tacksamhet! Den sitter som en smäck, hörrni!
TACK för att jag har möjligheten att skapa mitt liv ända från grunden upp till precis dit där jag vill ha det. Där jag befinner mig just precis nu – där har jag möjligheten att styra det åt precis vilket håll jag vill.
Vilka oändliga möjligheter det ger, inser jag nu. ♥