Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Ett tag nu har jag varit väldigt trött. Jag skyller det åtminstone till viss del på pollen, men by now torde det rimligen ha lagt sig en aning med tanke på regn och så. Jag har också gått runt och känt mig lite smålåg och off på grund av att jag är trött. Totalt utan energi, och jag har känt mig så dum eftersom min energi ändå höjts  de senaste månaderna. Deppigt värre, kan man tycka.

Således har jag också varit väldigt trött på morrnarna. Mitt boendestöd ringer mig en liten stund innan vi ska ses på parkeringen, bara ifall att jag inte är vaken – och under åtminstone en veckas tid har jag inte klivit upp. Så också idag. Jag var rätt nyvaken när vi träffades, och fortsatte vara trött, om än vaken.

Men så på eftermiddagen fick jag för mig att jag skulle lägga mig på sängen och gosa upp alla mina djur i brygga. Typ. Så jag lade mig, gosade rejält med Zoe (den äldsta av kattflickorna). Därefter somnade jag. Som en stock. Och jag sov – i minst två timmar. Vet faktiskt inte vad klockan var när jag lade mig, men jag åt vid ungefär halv ett och höll mig vaken nån timme efter det. Vaknade gjorde jag i alla fall ganska precis fem. Panik och ut med hunden eftersom hon inte varit ute sen nio.

Dagens insikt har mycket att göra med vad som hände nu här på kvällen. För ungefär en timme sen fick jag för mig att jag skulle putsa köksfönstret (det sista fönstret att putsas, som jag dragit ut på eftersom det är så drygt just där). Och putsar jag fönstret kan jag lika gärna torka av fönsterkarmen och fönsterbrädan. Duscha av blommorna som står där. Damma av pinalerna som står i fönstret. Damma av gardinen som säkert skulle behöva tvättas, men det har jag ingen lust med. I alla fall inte just för ögonblicket (vilket skulle underlätta om jag hade en tvättmaskin, men det har jag inte).

Så. Min slutsats är att jag sover för lite. I och med insikten har jag tre alternativ;

  • fortsätta att vara trött
  • gå och lägga mig tidigare för att komma upp i tid
  • gå upp senare enligt överenskommelse med boendestödet

För jag vill ha den där energin jag hade ett tag. Det är faktiskt jävligt skönt att ha den, så man orkar.. dels orkar göra saker, dels bry sig om huruvida sakerna är gjorda eller ej. Jag har noterat att jag under de här veckorna har brytt mig mindre och mindre om det är disk, om det är grejer på golvet, om det är dammsuget eller ej. Jag gillar inte det.

Så vi får se vad jag lyckas åstadkomma när det gäller det där med att sova tillräckligt.

Fan, vad det ska krävas rutiner och skit för att det ska funka :/

Arkiv
Translate