Det här är inte ett inlägg som egentligen är av intresse för någon annan än mig själv. Jag testar den enbart för att se om bilden kommer med på Facebook, när inlägget autopostas.
Det jag kan säga, för att fylla ut det med åtminstone lite text, är att jag är oerhört glad och tacksam över att jag för ögonblicket har Stesolid hemma. Dels har jag drabbats av att min ischiasnerv på vänster sida har hamnat i kläm, så jag har så ont att jag tror jag dör. Men för det andra också för att helgen har innehållit detaljer jag inte tänker berätta om, som i frånvaron av ny p-stav som trots allt stabiliserar mitt humör (och faktiskt har gjort det, trots att den nyligen sattes in), samt sagda Stesolid, hade fått mig att bryta ihop fullständigt. Det hade kunnat orsaka ett rejält brake – och nej, jag vet att jag är ganska öppen om det mesta, men just det här tänker jag hålla för mig själv.
Men ny p-stav och Stesolid gör att jag kan hantera saker och ting någotsånär, i stället för att ramla ihop i en pöl och inte kunna ta mig upp från golvet (av fler anledningar än att jag har ont i halva arslet och ner till vaden).
Så tack alla möjliga högre makter för den sakens skull.