Stötta mig

Jag ägnar mycket tid åt att blogga på ett flertal bloggar, om saker som är viktiga för mig.

 

Om du tycker att det jag skriver om är viktigt, stötta mig gärna genom att donera en slant.

Jaha. Klockan är strax fem, och jag har inte gått och lagt mig än. Det kan bero på att jag lade mig runt halv sju igår morse, och vaknade kvart i tre eller nåt. Missade ett möte som jag trodde var idag, och det är inte så bra. Har ett möte idag på förmiddagen, och det är bland annat därför jag ägnar mig åt att sitta uppe – för att bensäkert veta att jag inte missar det.

Men jag sitter också och funderar litegrand. Pratade med mamma – igår kväll, tror jag det blir. Eller om det var i onsdags. Jag börjar tappa bort dagar, märker jag. I alla fall så pratade vi en snabbis, och jag frågade henne hur knäckt pappa var, nu när hans barn har en diagnos. Hon sade att han är orolig för hur jag mår, men att det förmodligen känns bra för honom att veta att det har en orsak. Jag blir lite småtrött på honom, måste jag erkänna. Men å andra sidan – nu har han ingen orsak att hålla på och vara dryg, utan nu vet han varför jag är som jag är på vissa punkter.

Det jag själv funderar en del omkring är hur det här kommer att påverka resten av mitt liv. Kommer jag att kunna jobba, till exempel? Just nu känns det inte så, med tanke på mina sömnrubbningar. Men å andra sidan kanske energinivån på det stora hela kommer att höjas såpass att jag faktiskt klarar av att jobba. Jag funderar också över hur  min omgivning kommer att se mig. Kommer jag att vara den där tjejen som är bipolär och äter radvis med mediciner för att fungera, eller kommer jag att vara jag. Jag sade till mamma att jag inte tänker låta mig definieras av min sjukdom, och det tänker jag inte heller göra. I alla fall inte när jag tänkt färdigt på det hela och till fullo accepterat att jag har den.

Jag hoppas för övrigt att jag har fått nån form av sömntabletter utskrivna. Om jag kommer ihåg i morrn ska jag gå in på apoteket och kolla. Fast jag kan inte hämta ut vad-det-nu-kan-tänkas-vara förrän nästa vecka när jag får pengar.

Nu, däremot, ska jag dricka dygnets första kanna te och få lite sömnadsarbete gjort innan det är dags att duscha, gå långpromenad med hunden osv, innan det där mötet. Det är cirka sex timmar kvar innan jag ska vara där, så jag har ingen brådska. Men ändå. Jag kommer ingenstans om jag sitter här och häckar.. 🙂

Translate
Arkiv
Coolast i stan

optio | Hela Sveriges förvaltarenhet