Igår fick jag för mig att faktiskt ta och sy färdigt de här byxorna jag tänkt att jag ska sy så länge. Jag har oftast rätt dåligt med just byxor av nån anledning, och för nån vecka sen gick de jag haft ungefär ett år, sönder helt. Har använt ett par sommarbyxor (kortare), med benvärmare i stället för, och har uppenbarligen inte kommit mig för med att sy – förrän nu. Gick och lade mig runt fem i morse.
Tog då också en sömntablett som av nån skum anledning tog en stund på sig att verka, men när den väl verkade slog den till hårt ^^ somnade till i köket innan jag lyckades ta mig in i sängen och falla ihop i en pöl.
Men nu har jag då ägnat dagen till att sova fram till ungefär tre eller så. Blev väckt av en kompis som ringde och pratade bort en bra stund med mig 🙂 himla trevligt. Men resten av dagen sen dess har utmärkts av.. en viss låg känsla, kombinerat med extrem tristess. Jag har fan inte lust med nånting just idag. Jag har fortfarande massor av tyg som bara väntar på att bli sytt, men jag vet inte riktigt vad jag ska göra med det, och inte har jag lust heller. I stället sitter jag här framför datorn, kedjeröker och gör inte ett endaste vettigt skvatt.
Det jag funderar på är om det kan tänkas ha något samband med att jag inte tog tabletter (varken Ergenyl eller Venlafaxin) på förmiddagen, när jag borde ta dem. Har det så stor inverkan? Jag vet faktiskt inte. Jag tog dem inte direkt när jag vaknade heller, utan tänkte ta dem när jag äter om en eller ett par timmar eller så. Tja, jag har i och för sig inte ätit idag heller, förutom lite glass och choklad. Sockerberoendet. =(
Blesh. OM jag skulle råka ha turen att komma över den här tristessen kanske jag sitter över natten för att vända tillbaka dygnet igen, men det bästa vore faktiskt om jag kunde lägga mig runt midnatt eller så.
Håll tummarna, will ya?