Stötta mig

Jag ägnar mycket tid åt att blogga på ett flertal bloggar, om saker som är viktiga för mig.

 

Om du tycker att det jag skriver om är viktigt, stötta mig gärna genom att donera en slant.

Jag och Ella kom hem igår till ett par mycket glada kissar. Jag var också oerhört tacksam att komma hem, med mina onda fötter som jag skaffade mig i lördags. Hade ett par kängor på mig som jag inte har särskilt ofta, och gick dessutom barfota. Har blåsor lite här och var, och dessutom fotsulor som är sådär extremt ömma så jag knappt kunde stå på fötterna när jag kom tillbaka i lördags kväll. Igår när vi väl kom hem till Västerås var det inte mycket bättre ställt med dem. Tack och lov har jag en lagom stor aloe vera-växt härhemma, som jag bröt av ett blad på och smörjde in fötterna med. I morse var de faktiskt betydligt bättre, och jag ska göra om det innan jag lägger mig idag.

Till min stora glädje har helgen flutit på väldigt smidigt och bra. Det var lite lustigt med snubben jag sov hos, eftersom vi inte träffades alls under lördagen. Men vi hann ses en stund och säga hejdå igår innan vi stack, jag och Ella. ^^

Något annat som till min stora glädje och oerhörda tacksamhet har funkat över förväntan, är detta med medicinen. Jag har de här dagarna känt mig förvånansvärt stabil och vid gott mod, trots att det varit ett stort äventyr. Herregud, jag och Ella är ju alltid hemma och gör ingenting, så det här har ju varit hur stort som helst. Det var otroligt, otroligt roligt att träffa min gamle kompis Tore, och gå på hans bröllop. Vill man se bilder därifrån, ska man hålla lite koll på min fotoblogg.

Jag bubblar bort mig. Back to medicinen. Förra veckan började jag ju äta dubbel dos. Ett sätt effekten visat sig på, är att jag idag har varit förvånansvärt pigg. Jag och Ella tog en långpromenad när vi gått upp och jag vaknat till och blivit av med huvudvärken. Därefter har jag suttit och fipplat med helgens bildmaterial. Normalt sett är detta en dag där jag borde ha varit helt utslagen och bara stirrat in i väggen. Vi har ju trots allt varit borta i flera dagar. Men det har jag inte, utan jag har varit aktiv och faktiskt gjort något. Jag känner mig hyfsat pigg och alert, har pratat med flera människor och skvallrat lite om helgen.. det förvånar mig en aning att jag känner mig såhär pigg och aktiv, just, men jag tänker nog mest bara tacka och ta emot för tillfället. 🙂

Men det gläder mig att jag känner så. Det är min stora, stora förhoppning att den här känslan ska hålla i sig nu, och stabilisera sig. Jag tror inte att den här dosen räcker hela vägen, utan jag misstänker att jag kanske måste höja den en gång till.. men so far, so bloody good! Det lustiga med det hela är att jag nästan blir hög på att känna mig såhär pass bra. Jag går upp i varv på insidan (tror inte det märks så värst), och nu när jag tänker på det, så kan ju det här vara en anledning att man väntar ett tag mellan höjningarna av dosen medicin.. för att man ska hinna anpassa sig till den nya nivån och liksom landa i den innan man går vidare.

Intressant. Faktiskt en riktig tankeställare.

Dessutom, nu såhär runt midnatt, börjar jag faktiskt bli trött. Ska titta på ytterligare ett avsnitt av Supernatural (vilken överraskning, va!? ^^), sen ska jag faktiskt gå och sova.

Gonatt på er, gott folk! =) Sov gott!

0 Responses to Hemma.

Translate
Arkiv
Coolast i stan

optio | Hela Sveriges förvaltarenhet