För några veckor sen träffade jag en läkare på Kvinnokliniken angående min icke-fungerande p-stav och att jag haft återkommande pms och efterföljande mens sen juli eller så. Det visade sig bero på hormonförändringar, så jag fick en kur hormontabletter att äta. Efter den skulle jag få mens, och därefter är tanken att p-staven ska fungera igen.
Nu är vi framme vid tiden där det börjar närma sig mens. Jag har pms. Den dök upp idag i form av ångest. Tjohoo – som jag har saknat den! Jag hoppas att ironin var lika tydlig som jag avsåg.
Jag hatar pms. Pms är bland det absolut värsta jag vet. Det är bland annat därför jag har en p-stav; för att slippa skiten som upptar ungefär två veckor av en månad. Lägg till en veckas mens ovanpå det, så har du resterande tid som är någotsånär normal. Om man bortser från att jag brottas med bipolär sjukdom också, förstås.
Så om mensen fungerar som vanligt, efter en sån här hormonkur, så har jag kanske tio dagars pms att se fram emot. Jag kommer att kunna gona mig riktigt ordentligt i ångest, självömkan, ifrågasättande av mig själv, lite mer ångest, annan ångest, ännu annan ångest, irritabilitet, grinighet, och så vidare.
Vilket jävla piss.
Och just nu har jag väldigt mycket ågren över pengar. Jag fick ju fondpengar förra månaden och de är slut nu. Det går fort att göra av med pengar när man har stora behov. Nu fick jag mina vanliga pengar igår, och efter att räkningarna är betalda har jag den vanliga pengen kvar. 3 775 spänn, eller nåt. Och jag blir helt knäckt, därför att det är inga pengar. Det är låtsaspengar som man kan låtsas leva på. Men det är tamejfan inget jävla liv att leva med den ekonomin. Och jag är så otroligt jävla trött på att inte ha något val.
Eller jo. Det är klart att jag har ett val. Jag kan söka ett jobb och jobba, få en lön och förr eller senare krascha därför att det inte skulle funka. Eller så kan jag göra allvar av mina planer att föreläsa och tjäna pengar den vägen. Men jag behöver hjälp för det, och just nu är det dessutom julhelger (även om själva julen är färdig).
Ibland hatar jag mig själv och mitt jävla liv.