Sonya Malinka Persson
bloggar om livet med bipolär sjukdom
självinsikt
När man pratar om hundar, sägs det ofta att de lever i nuet. Det är jag övertygad om att de gör. Vi människor har ju en tendens att planera framåt, att tänka bakåt, och åtminstone är jag själv extremt dålig… Fortsätt läs
För tre dagar sen fyllde den här bloggen sex år. I sex år har jag skrivit om livet med bipolär sjukdom. När jag började hade jag inget direkt mål med det hela, utan skrev mest för att skriva. För att… Fortsätt läs
När jag nu haft insikter om min pappa, kan jag lika gärna berätta om insikter jag haft om min mamma. Jag är lite förvånad, faktiskt, för jag trodde i min enfald att jag var mer eller mindre färdig med insikter… Fortsätt läs
I hela mitt liv, så länge jag kan minnas, har jag alltid varit lik mamma. På alla sätt. När jag var runt fjorton trodde folk att vi var systrar. Jag vet inte hur folk såg ut längre bak i min… Fortsätt läs
Jag har lite svårt att släppa det jag skrev om häromdagen. Det om att bli anklagad för något och därefter bortkastad. Jag tänker på det nästan hela tiden, och har dessutom svårt att somna på grund av det. Missta inte… Fortsätt läs
En gång när jag träffade min terapeut sade jag att jag ibland glömmer bort att ta mina mediciner, och så blir det jättekonstigt i ett par dagar tills jag får till rutinen igen. Då undrade han vad det är jag… Fortsätt läs
Av någon anledning kom jag att tänka på den gången när min dåvarande boendestödjare sade till mig att jag visst gör saker, även om jag sitter vid datorn. Just då har jag för mig att jag (som vanligt) byggde på… Fortsätt läs
Jag träffade min psykiatriker igår. Det var ett trevligt besök, sådär överlag. Förnyade recept, pratade litiumprover och dygnsrytm, samt också om mitt önskemål om mer terapi.
Det är ju det där med kärlek, som jag skrev om för några… Fortsätt läs
Jag berättade ju att jag skriver en del på en annan blogg just nu – en livsstilsblogg som jag inte delar med mig av offentligt. De senaste veckorna har jag skrivit nästan in absurdum om grundläggande behov och mina känslor… Fortsätt läs
Det är tack och lov inte ofta det händer, men kanske en eller ett par gånger per år hamnar jag i en sinnesstämning som är så fruktansvärt påfrestande att vara i. Jag får ett sånt extremt behov av att bli… Fortsätt läs