bipolär
Igår när jag var och lämnade tillbaka den här utrustningen för sömnregistrering passade jag på att smita in på kemlabb vägg i vägg och ta ett blodprov för Litium-värdena. Idag ringde min läkare upp med provsvaren.
Så nu är det… Continue reading
Jag är irriterad. Besviken. Förbannad. Jag känner mig förbisedd, osynlig och oviktig. Förvisso av en person jag inte anser mig stå särskilt nära, men ändå. Låt mig berätta en saga om raseriet som kunde rasera universum. Typ.
En bekant till… Continue reading
Nu har jag då sett alla tre avsnitt av dokumentärserien Mina två liv. Medan jag fortfarande tycker att serien har sina stora förtjänster, måste jag ändå envist hålla fast vid min kritik angående det här med vilket ansikte av… Continue reading
Ibland undrar jag om jag är världens mest lättpåverkade människa, eller vad tusan det är. När jag började äta Litium upplevde jag en sån otrolig känsla av frihet, helt plötsligt. Skithäftigt, verkligen. Men sen blev jag sjuk i någon slags… Continue reading
Ja, 9 eller 10 månader, vad det nu blir – jag orkar inte räkna efter alltför engagerat. Men jag skickade in min ansökan om god man i september förra året. Idag fick jag äntligen hem beslut om huruvida Tingsrätten bedömer… Continue reading
Jag sitter och lyssnar på en spellista på Spotify, som jag inte lyssnat på på länge. Ganska tung, hardcore musik. Det handlar mycket om blod, sex, ond, bråd död och så vidare. En del religion, fast på det omvända sättet,… Continue reading
Har just ägnat en bra stund åt att sitta och småglutta i chatten efter det andra avsnittet av Mina två liv på kanal 1. Dagens avsnitt handlade om kreativitet, om huruvida bipolaritet innebär en högre grad av kreativitet än hos… Continue reading
Idag var det dags för psykologbesök nr 2. Pygmé-psykologen. En tjej jag känner hade väldigt roligt åt tanken på att han är så kort, och tyckte att jag skulle föreställa mig honom i dockkläder. Typ. Varpå bilden av en pojk-balletdansare… Continue reading
Jag har en period när jag rent generellt känner mig väldigt ensam. Det är inte det att jag inte har vänner, för det har jag. Mina föräldrar skulle dessutom bli överlyckliga om jag kom och hälsade på dem – helst… Continue reading
Jag såg första avsnittet av dokumentärserien Mina två liv igår kväll. Jag var knappast ensam. Jag var nog inte heller ensam om att tycka att det var ett bra program.
Det jag däremot inte vet om så många reflekterade över,… Continue reading