balans
Jag vet faktiskt inte riktigt exakt vad det är som händer, eller varför. Men jag har ägnat hela mitt liv åt att anpassa mig efter andra, att inte alltid kunna stå för mina åsikter utan ha sökt acceptans för dem… Continue reading
Jag har läst en bok. Bara det i sig är värt att notera, eftersom jag inte varit förmögen att läsa en hel bok – framför allt inte i ett sträck, på åratal. Jag minns inte hur många år sen det… Continue reading
Jag känner mig skör. Inte sådär så jag går sönder helt och hållet, men sådär så att jag aldrig får tiden och möjligheten att få lugn och ro. Det är hela tiden något jag måste tänka på, något jag måste… Continue reading
… stämningsansökan! Jag har gått ett par dagar och låtit tankarna snurra runt i det undermedvetna. Har inte tittat så mycket på blanketten, utan bara funderat. Och nu, för någon timme sen, satte jag mig och började skriva. Har skrivit… Continue reading
När jag träffade min kurator senast pratade vi en del om vad som gör en lycklig. Jag började nämligen prata en hel del om rent praktiska saker – sånt som vården inte kan göra något åt. Min kurator menar att… Continue reading
Jag får spader på det här. På riktigt. Herrejävla fucking gud, vad det här är påfrestande. Vartenda uns av energi jag har går åt till att stoppa flödet som i sakta mak börjar spricka igenom alla mina tusentals, miljontals med… Continue reading
Jag träffade min kurator idag för första gången nu i höst. Det kändes som att jag hade mycket att berätta, bland annat det här med min insikt om Litium. Reaktionen jag fick var något helt annat än jag förväntat mig.… Continue reading
När det gäller vissa saker är jag en woman of action, måste jag erkänna. Som till exempel detta om mitt Litium. Det är ett par veckor sen eller så jag skrev om det senast (senaste inlägget), och jag har… Continue reading
Jag har ätit Litium i lite drygt ett år. Ungefär ett år och tre-fyra månader. Litium är den enda stämningsstabiliserande so far, som faktiskt haft en stämningsstabiliserande effekt på mig. Jämför man med Lamotrigin (som jag sov 85% av all… Continue reading
Man kan vara hur medveten man vill om att någonting är fel. Jag tror att jag visste det rätt tidigt i mitt liv. Men så finns ju det där med andras förväntningar på en, sättet man ser att andra människor… Continue reading