Stötta mig

Jag ägnar mycket tid åt att blogga på ett flertal bloggar, om saker som är viktiga för mig.

 

Om du tycker att det jag skriver om är viktigt, stötta mig gärna genom att donera en slant.

Det är rätt länge sen jag begärde en ny omgång terapi. Jag förväntade mig inte egentligen att få det igen – det är trots allt bara några år sedan jag gick i min senaste omgång. Men jag har haft tur – dels på grund av mina insikter om min narcissistiska mamma, dels för att jag haft en väldigt bra läkare.

Jag fick gå på ett utvärderingssamtal – det var redan innan jul. Därefter togs det upp på någon behandlingskonferens, eller vad det nu kallas, och så fick jag besked att jag ska få gå i terapi igen.

Men då var det ju det här med Codid-19. Jag har ingen bil, och är inte jättetänd på att sitta på en buss ett par gånger i veckan, där det finns massor med folk och deras utandade luft. Så jag skrev upp till psyk och undrade om det gick bra att skjuta på det tills jag var vaccinerad.

Det gick bra, och nu när jag är färdigvaccinerad sedan ett par veckor skrev jag upp igen för att meddela det, och samtidigt undra om det gick att starta till hösten. Jag vill ogärna påbörja en terapi som kan tänkas bli jobbig, för att sedan avbryta på grund av terapeutens semester (som säkert är välförtjänt).

Och nu har jag fått min första tid. I början av september påbörjas min terapi – och den här gången hoppas jag att det har framgått tydligt att jag inte vill ha kbt, utan att det här är något helt annat. Det jag efterfrågade var traumaterapi, så vi får se vad det blir i slutänden. Men kbt är inte ett alternativ för mig.

Det jag är sådär löjligt nyfiken på är hur jag kommer att må under den här omgången terapi. Just traumaterapi ska tydligen vara oerhört jobbig – och det tror jag att det kan vara. Det jag tror skiljer mig från många andra, dock, är att jag har gjort rätt rejält med arbete på egen hand, i tidigare terapi, och med hjälp av annat. Jag har, i alla fall tycker jag det, bättre självinsikt än de flesta. Jag har rätt bra koll på väldigt mycket när det gäller hur jag fungerar och varför.

Det jag vill och behöver ha hjälp med är att trassla ut en del saker som jag inte lyckas med själv. Jag kanske skulle kunna lyckas på egen hand – men det tar så orimligt mycket tid att göra det själv. Jag vill helst hinna leva på riktigt innan det är dags att dö. För att kunna göra det behöver jag hjälp.

Och nu kommer jag att få den. Jag vill inte hoppas på alltför mycket förrän jag ser hur terapeuten är, men det vore väldigt… ja, vad ska man använda för ord? Trevligt? Bra? Kul? Tja, det vore – nånting, om det är en bra terapeut som kan ge mig en skjuts på vägen.

Det återstår dock att se. 🙂 Jag lovar att skvallra allt eftersom.

 

Translate
Arkiv
Coolast i stan

optio | Hela Sveriges förvaltarenhet