Pengar och valmöjligheter

Jag har fått min skuldsanering beviljad. Det kommer att innebära en stor förbättring av min ekonomi. Det innebär (tyvärr) inte att jag blir rik, helt plötsligt, men jag kommer att ha aningens några fler kronor per månad, vilket är oerhört skönt. Det ger mig också något fler valmöjligheter.

En sådan valmöjlighet är frågan om mobiltelefon. Den jag har är rätt gammal – köpte den av en kompis där den legat oanvänd nåt år, och förmodligen var den inte helt ny när hen fick den heller (ingår i ett abonnemang där man kan byta mobil en gång per år). För något halvår sen eller så upphörde min Swedbank-app att fungera, därför att operativsystemet i telefonen är för gammalt, och inte längre uppdateras. Det är också ett par andra grejer som inte funkar, med stor sannolikhet därför att den är för gammal.

Med en skuldsanering skulle jag teoretiskt sett kunna skaffa mig ett abonnemang där en ny telefon ingår. Beroende på telefon och vilket abonnemang jag i så fall väljer, blir kostnaden si eller så mycket större än jag betalar idag. Jag har kontantkort, och betalar 145 spänn i månaden för Fast pris genom Comviq. Jag är asnöjd – jag behöver liksom inte mer än så.

Men jag behöver en ny mobil. Att köpa en mobil kostar en hel del pengar. Jag har inte råd att köpa en för mer än max tvåtusen spänn – och då måste jag i vilket fall ta från mitt hundköps-sparkonto, och det har jag ingen lust med. Och om jag köper en såpass billig telefon, är den förmodligen rätt crappig i vilket fall. Jag behöver inte ha världens tuffaste mobil – on the contrary. Men jag vill gärna ha en med tillräckligt mycket minne, så jag inte behöver tömma den stup i kvarten, och såpass modern att jag kan använda de appar jag vill.

Men det känns otroligt drygt att skaffa ett abonnemang som kommer att kosta mig minst trehundra spänn mer än jag betalar för mitt Fast pris idag. Visst, jag får en helt ny mobil på köpet och det skadar ju inte. Men är det värt det? Jag vet fan inte, och jag blir tokig. Trehundra spänn är asmycket pengar när man inte har så jättemycket till att börja med.

Och samtidigt; fi fan, vad det suger att inte kunna använda Swedbank-appen, till exempel. Eller att telefonen blir jättefull med ett rätt litet antal sms och inte alltför många bilder. Jag kan inte heller använda Messenger, för det tar upp för mycket plats (och jag är inte villig att ta bort fler appar, eftersom jag trots allt använder dem och tycker att de är viktigare).

Ni anar inte vad det suger att behöva ha något nytt, men inte vilja försätta sig i en knepig ekonomisk situation för att det kan gå så fel om något annat går fel. Dessutom vet jag inte om ett abonnemang beviljas när man har en aktiv skuldsanering (jag tycker att den borde det, men jag vet inte).

Fast å andra sidan; för kanske tre år sen eller så valde jag att skaffa mig ett annat abonnemang som inte gav mig särskilt mycket alls, till ungefär samma kostnad – så vad tusan. Det kanske är värt det, i alla fall. Men faan, vad jag känner mig kluven och tveksam.

Det är så jäkla mycket pengar. 🙁

 

Insamling

Självporträtt 2019

 

Försäkringskassan har dragit ned mitt bostadstillägg med cirka 3 500 kronor i månaden fram till nästa höst. (läs mer här)

 

Stötta mig gärna genom min insamling (Paypal).

 

Tack!



Sociala medier
Köp min bok!
Nyhetsbrev
Translate
Arkiv
Coolast i stan

optio | Hela Sveriges förvaltarenhet