Jag hade nyss en oerhört intressant insikt. Jag satt och skrev ett inlägg på Eye C (egoboost), och skrev att jag bland annat är väldigt nöjd över min förmåga till just självinsikt och självkännedom. Och då liksom bara smällde det till. Min pms har precis börjat, och jag tror att jag insåg varför jag blir så skum i skallen då – och, för den delen, när jag blir lite extra bipolär av mig.
Det kan hända att jag är ute och cyklar nu, men jag tror inte det. Mina självinsikter brukar vara såsom jag upplever dem. Och i det här fallet handlar det om – om jag kortfattat säger att jag blir frånkopplad, är det någon som förstår vad jag menar då?
Troligen inte, så jag ska försöka förklara utan att bli alltför långrandig.
För att en person ska fungera krävs det att det finns en någotsånär balans mellan den fysiska kroppen och allt det som personen utgörs av, som inte syns. Det vill säga; personlighet, andlighet, själ, whatever man nu vill kalla det. Det finns nog tusen sinom tusen sinom miljarder olika sätt att förklara det hela på – det är bara att välja den som passar dig och din världsbild bäst.
När jag drabbas av pms, eller ett bipolärt skov av något slag, insåg jag just att kontaktytan mellan kropp och själ stängs av. Jag blir frånkopplad och är fast i min fysiska kropp. Det är därför jag får så otroligt svårt att uppfatta och framför allt känna positivt överhuvudtaget. Jag klarar knappt av att tänka positiva tankar – min hjärna vägrar tro på det.
Det här är en fantastiskt intressant insikt. Den innebär nämligen att det finns något att göra åt det hela. Jag har ingen aning om vad – än. Men förhoppningsvis kan jag klura ut hur jag ska bära mig åt för att inte kropp och själ ska koppla ifrån varandra automatiskt utan fortsätta hänga ihop även genom pms och bipolära skov.
Det är lite som att den fysiska delen av mig fokuserar mer på problem och negativitet, och den icke-fysiska delen av mig är den del som hanterar allt som har med positiva tankar och känslor att göra. Inte undra på att jag blir överväldigad av negativa grejer när de båda sidorna kopplar ifrån och inte hänger ihop under en period.
Det här är helt klart värt att fundera vidare på. Om det är någon annan som funderat i liknande banor – berätta gärna i kommentarsfältet hur du har tänkt och om du har hittat någon vettig, fungerande lösning. 🙂
Nu ska jag försöka hitta ett sätt att inte smälla av i mitt över 26 grader varma kök. Wish me luck! 😀