De senaste dagarna har jag tänkt att jag inte känner igen mig i den situation jag befinner mig i, och att jag måste sätta upp någon slags målbild för vad jag vill få ut av mitt liv och sedan arbeta emot den. Det var först nu som jag insåg att det ligger passande i tid om man tänker sig i form av nyårsmålsättningar och så vidare.
Och faktum är att jag inte känner igen mig i det här livet jag har just nu. Det här är inte jag. Det är inte jag att vara på det här viset. Att aldrig ha några pengar, att aldrig kunna göra saker, att hela tiden vara begränsad av än det ena, än det andra. Jag behöver verkligen inte vara rik – det handlar inte om det. Men det handlar om personlig valfrihet, livskvalitet, att kunna välja och faktiskt göra saker utan att vara begränsad i alltför hög grad.
Som det är nu kan jag egentligen inte göra något av det jag vill – alls, därför att jag har inte råd att göra det. Och det handlar om allt från att äta annorlunda till att köpa en bh för egna pengar till att beställa visitkort för att starta upp någon form av verksamhet till att… till att… i all oändlighet. Mina resurser räcker till en sak; det allra, allra mest grundläggande.
Och det gör att man blir oerhört begränsad.
Jag är också fruktansvärt trött på att leva på ett sätt som gör att jag hela tiden måste förlita mig på andras välvilja. Det kan handla om pengar, andras tid, möjlighet och vilja att hjälpa mig att åka iväg och storhandla eller liknande, eller annat. Självständigheten blir extremt lidande, och jag är inte ok med det längre.
För tillfället har jag inte några jättestora krav på förändring. Eller ja, allting är ju relativt, såklart, men det är förhållandevis små önskemål jag har. Jag vill och behöver flytta – av flera skäl, varav grannarna faktiskt är det minsta just nu. Främst för att min lägenhet är så oerhört opraktisk för de intressen jag har. Jag har mitt kontor i köket, och syrum i vardagsrummet. Där för övrigt vardagsrummet också befinner sig. Jag äter framför datorn.
Men jag behöver också flytta för min hunds skull. Ella börjar bli gammal och haltar till och från, och det är inte optimalt att bo på tredje våningen utan hiss. Framför allt eftersom hon inte kommer att bli bättre, bara sämre allt eftersom.
Dessutom vill jag ha en till hund. Det finns många skäl till det; jag trivs bra med två hundar. Jag har två katter också – det har med balans att göra. Ibland är jag hundvakt åt en kompis, och det är oerhört njutbart att gå med två hundar. Dessutom tror jag att det skulle vara rätt kul för Ella att hjälpa till med uppfostran av en valp. Plus, naturligtvis, att jag hemskt gärna vill ha en hund av den ras jag är mest intresserad av. Stor, lurvig pryl. 🙂
Men för att kunna göra dessa två förändringar behöver jag ha pengar. Mer pengar än jag har. Vilket innebär att det viktigaste just nu är att bli skuldfri, och på något sätt försöka hitta ett sätt att dra ihop mer pengar varje månad. En till hund innebär extra foderkostnader, försäkring, vaccinationer och allt annat… Med den ekonomi jag har, ens utan Kronofogdens utmätning på mina pengar, har jag egentligen inte råd med det. Och jag stör mig oerhört mycket på den begränsningen.
Dessutom, har jag kommit fram till, vill jag ha en karl. Och det, kan jag säga, var evigheter sen jag hade en sådan seriös tanke.
Men för tillfället är detta min målbild. Nytt boende och en till hund. När jag väl är där, kan jag fundera på vad jag vill mer med mitt liv.
♥ ♥ ♥