Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Jag med min knäppa, rullande dygnsrytm, hade nästan missat att det var dags för informationsmöte i projektet Tillsammans – för psykisk hälsa igår. De delade en infolapp på sociala medier för någon vecka eller ett par sedan, om att de sökte folk som vill engagera sig i frågan om psykisk hälsa och ohälsa. Eftersom jag nu råkar tycka att vissa saker är väldigt viktiga, ville jag i alla fall se vad det handlade om – så jag tog med mig Ella och gick dit.

Efter ganska långa introduktioner av både projekt och personer som jobbar i projektet, kom vi fram till vad de egentligen ville med den här informationsträffen. De ville ta reda på vad vi som var där kunde tänka oss att göra för att förbättra attityder om och gentemot psykisk hälsa/ohälsa.

Det blev en hel del olika uppslag med ursprung i olika erfarenheter, och kan nog bli väldigt intressant. Någon hade erfarenhet av att vara anhörig till missbrukare, med medföljande medberoende. Någon annan var intresserad av psykisk ohälsa hos äldre (80+). Någon var ganska ung och ville dela med sig av erfarenheter till föräldrar till barn som mår dåligt. En hade erfarenheter som barn till förälder med psykisk ohälsa, men även av att vara förälder till barn med minst en diagnos.

Ja, det fanns en hel del erfarenheter att ta av och jag tror att det kan bli jätteintressant.

För min egen del är jag ganska klar och tydlig med vad jag kan tänka mig att göra, och vad inte. Jag är inte ett dugg intresserad av att hålla studiecirklar, till exempel. Däremot vill jag göra en fotoutställning (en mycket gammal idé) som illustrerar hur det är att leva med just bipolär sjukdom. Jag påbörjade det för ett par, tre år sen, men eftersom jag fortfarande var i rätt dåligt skick då rann det ut i sanden. Nu är jag ju dock mer stabil och om det här kan bli sammanhanget att göra det i, vore det ju förnämligt.

Jag ska kanske inte berätta mer än så – projektet är ju inte mitt. Men jag kan rekommendera att hålla koll på projektets hemsida, eftersom det är där de utannonserar (bland annat) sina delprojekt och allt som händer.

Däremot kan jag berätta lite mer om vad jag själv tycker är viktigt. För mig är det oerhört viktigt att upplysa och berätta om konsekvenserna som kan bli av bipolär sjukdom, liksom om bemötande av personer med bipolär sjukdom. Att utbilda allmänheten är viktigt, men det är minst lika viktigt – om inte viktigare ändå, att utbilda myndighetspersoner i vad bipolär sjukdom kan göra med en person, på vilka sätt och till vilken grad man kan strula till det för sig, och att behovet av hjälp kan vara mycket större än vid en första anblick.

Vilket lite osökt får mig att tänka på en annan sak jag helt glömde bort att ta upp igår. Det kanske inte alls är rätt forum, men jag ska nog ta och maila ner ändå och berätta lite kortfattat om det jag tänker på. Det är också en tanke jag haft länge som skulle knyta ihop hjälpen från vård och samhälle.

Nåja – på det stora hela är jag glad att jag gick dit, trots att det fick min dygnsrytm att bli ganska uppfuckad – igen.

 

Arkiv
Translate