Egentligen bara lite kort; jag är rätt trött. Jag har noterat med visst intresse, eftersom jag råkar tycka att kungahuset är rätt kul, att prins Carl Philip gifter sig med sin Sofia i morgon. Det är med viss skräckblandad förtjusning jag ser att de redan idag bjudit på förfest för familj och vänner.
Och det enda jag kunde tänka på när jag såg hur de anlände till båten, vinkade till alla som stod och tittade, var att herrejävlar i min lilla låda… Jag skulle aldrig klara av att leva sådär. Att befinna sig i rampljuset på det där sättet, att behöva vara snygg, social och trevlig varenda jävla dag, att hela tiden veta att man är bevakad – på riktigt, inte bara som paranoid fantasi – fi fan, vilket liv. USCH!
Som bipolär, liksom. Hur fan skulle det funka? Perioderna man knappt tar sig ur sängen. Perioderna när man inte orkar gå in i duschen. När man är som en zombie därför att mörkret tar över hela ens varelse. Att i ett sånt läge vara tvungen att ge sig ut för att glittra och glamma i sociala, offentliga sammanhang. Nej, HU, säger jag bara.
That being said; nu fortsätter vi till dagens korta skvaller om mitt privatliv! 🙂
Jag var iväg och hämtade hem utrustningen för att göra den här sömnregistreringen. Jag hade fått för mig att jag skulle kunna sova med den hela helgen, för att liksom få nån slags vettig bild av hur sömnen faktiskt ser ut. Men tji fick jag – den registrerar bara en natt, och man måste bestämma på förhand vilken natt. Så jag beslutade mig för att registrera sömnen mellan lör-söndag.
Det var inte mycket innehåll eller substans i detta inlägg, hörrni! Ni får leva med det – det är varmt och äckligt, och dessutom pollen. Min hjärnkapacitet går på lågvarv.
Laters! 🙂