Jag bor i en lägenhet på tredje våningen, med balkong i söderläge. Utan tak på balkongen. Eftermiddagssolen går runt hörnet till balkongsidan vid lunch, nånstans. Den går ned ungefär vid andra hörnet på balkongsidan. Det finns inga träd eller liknande som stoppar solen från att gassa rakt in i mitt vardagsrum.
Needless to say; det blir varmt. Hela min lägenhet blir stekhet på somrarna (varenda lägenhet i kvarteret där jag bor blir det – helt jävla sanslöst). Det blir så varmt att det är fullständigt olidligt att vara inomhus. Balkongen är i princip obrukbar sommartid. Framför allt eftersom jag också har galler uppsatt, som skydd för katterna. Det går alltså inte att sätta upp ett parasoll på räcket (dessutom skulle jag inte lita på att de inte hoppade upp på parasollet och ramlade ner den vägen, eftersom det nästan hände med en av mina katter som bor i katthimlen nu).
Jag vill ha persienner. Det finns förvisso persienner, men de är så gamla att de knappt håller ihop. Den ena går inte att dra ner. Den andra går knappt att dra upp. Ingen av dem går att vrida på för att släppa in mer eller mindre dagsljus.
Så. Jag vill köpa såna där svarta, lätta persienner i plast som man kan sätta upp på insidan av fönstret. De är ju rätt billiga, och jag har en kompis som gjorde det nyligen och är jättenöjd.
Mitt problem;
Jag är fattig. Jag lever på försörjningsstöd. Om jag låter bli att köpa något mer än det absolut nödvändigaste så kanske jag kan klara mig en hel månad. Kanske. Jag har levt såhär länge, så det är alltid mer än jag har råd med som är nödvändigt.
Som just nu, till exempel.
- Jag behöver ha sommarkläder. Alla mina linnen är urgamla. Så urgamla att tyget börjat gå sönder av ålder.
- Skor. Jag behöver ha sommarskor. Jag har två par fantastiska par skor att gå i. Det är dock vandringskängor mer än något annat, och om det blir en varm sommar kommer jag att dö. Det enda alternativ jag har, är ett par gamla, jävligt slitna foppatofflor. Går jag längre sträckor i dem får jag sjukt ont i fötterna (eftersom jag råkar vara en fotproblemsmänniska). Jag skulle alltså behöva ha minst ett par lättare, men väldigt fotriktiga sommarskor att använda dels när jag är ute med hunden, dels när jag är på stan, typ (detta kan vara ett och samma par skor).
Och så var det det där med persiennerna, förstås. Men alltså, jag kommer att bli tvungen att välja. Sommarkläder är hyfsat akut, om det blir varmt snart. Men det är lika akut med persienner, eftersom gardinerna jag köpte i vintras inte är särdeles tjocka.
Det här är ett problem jag inte riktigt vet hur jag ska vare sig hantera eller lösa. Under ungefär ett halvår har jag kunnat planera vad som är mest akut att köpa just precis exakt nu, och så gjort det. Men nu blev det så många saker på en gång, och hur jag än bär mig åt, hur jag än vrider och vänder på eländet, så får jag inte ihop det.
Eller ja. Jag kan nog köpa både kläder, skor och persienner. Men då får jag troligen leva utan mat i hela juni. Det skulle nog räcka till mat åt djuren, men jag själv fick nog leva på fil och knäckebröd eller så. Möjligen.
Jag hatar att vara fattig. Det suger radvis med fula ord i kubik och kvadrat. Jag är så jävla trött på att aldrig kunna köpa något, bara för att, utan att hela, hela tiden värdera varenda krona mot nästa. Värdera varje sak jag köper mot den andra – vad är viktigast? Att hela tiden tänka att jag inte behöver si eller så, men det vore roligt, men nej, för jag behöver det inte. Att hela, hela tiden tänka hur länge något räcker i förhållande till något annat, och välja det som räcker längst även om det inte är det roligaste.
Så om nån känner sig manad att starta en insamling till diverse prylar Malinka vill ha…
– by all means, don’t let me stop you.