Stötta mig

Jag ägnar mycket tid åt att blogga på ett flertal bloggar, om saker som är viktiga för mig.

 

Om du tycker att det jag skriver om är viktigt, stötta mig gärna genom att donera en slant.

Jag blir extremt dum i huvudet när jag inte sovit tillräckligt. Idag är ett ypperligt exempel på det. Inte för att det har hänt något särdeles, men this is how it’s been…

[column_half]

Jag hade tid hos min läkare på psyk idag. Dags att förnya sjukskrivningen och att höra resultatet av blodproverna jag tog i måndags (när bloggen låg nere). Igår hade jag tänkt kolla i min kalender och se exakt vilken tid jag skulle vara där. Det glömde jag, och när jag väl lagt mig orkade jag inte gå upp igen. Jag visste att det var klockan ett eller två.

Det slutade med att jag sov extremt lite. Jag låg vaken och var nervös för att försova mig. Jag till och med drömde vid minst ett tillfälle under natten att jag skulle vara där klockan ett, och vaknade halv ett. Det tar ungefär 25 – 30 minuter med buss mellan mig och psyk. You get the picture.

Jag vaknade till runt halv tio i morse och kände mig superstressad. Hade knappt sovit och var trött redan då. Hoppades att tiden skulle vara klockan två, för då skulle jag kunna lägga mig i alla fall en liten stund till.

Tji fick jag. Jag hade tid klockan ett. Ingen idé att lägga sig igen.

sleepy_oblivion

[/column_half][column_half_last]

Det slutade med att jag gick runt halva dagen med en stark känsla av att ha gjort fel. Något kändes fel, och jag kunde inte sätta fingret på vad. Det är fruktansvärt irriterande. Tack och lov kunde jag redan då inse att jag inte hade gjort något fel, och att känslan troligen skulle bli bättre med lite mat och mer sömn.

I efterhand kan jag säga att jag måste fokusera på att bli bättre på det här med att sova. I alla fall om jag vill bibehålla någon slags sinnesro på regelbunden basis. Det blev nämligen bättre efter läkarbesöket, när jag kom hem och fick äta lite (korv och bröd). Det kommer att bli ännu bättre när jag fått sova ordentligt en natt.

Läkarbesöket gick för övrigt bra. Är fortsatt sjukskriven till 31 augusti. Har fått ytterligare en mindre höjning av dosen Litium (det kommer nu att bli 2+3 tabletter morgon+kväll). Dessutom ska han (läkaren) skriva ett intyg om behov av god man. Plus att han – återigen, ska ta upp mitt behov av psykolog, på deras behandlingskonferenser. Jag upplyste om vad jag skrev om för några dagar sen, angående mitt nyväckta behov av psykolog, och det hyfsat akut dessutom. Vi får se hur det går med snabbheten, men jag har iaf upplyst om att jag vill ha en sådan kontakt – igen…

(( och om 30 kronor är jag uppe i frikort!!! ^^ ))

Och har du inte lyssnat på min podcast ännu kan du göra det här =)

[/column_half_last]

0 Responses to Om trötthet och dess påverkan

  • Är det inte konstigt att så många unga mår dåligt och tvingas äta tabletter. I Sverige är hypen kring antidepressiva och andra hjärnmanipulerande substanser stor. Det är läskigt. Jag tål faktiskt inte Svensk vård generellt.

    Visste du att vitamin- och mineralbrist kan ge samma symptom? Vi får det p.g.a. av vår usla moderna diet. T.ex. kan B3 brist ge sömnbrist. B9-brist kan ge minnesproblem.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Vitaminbrist

    Visste du att det finns människor som matas med antidepressiva när de egentligen har bakterieinfektioner i kroppen? De felmedicineras i flera år med de senaste “bästa” läkemedlen.

    Jag har inte träffat särskilt många läkare som talar om vitaminer och mineraler. Har du?

    Jag vill inte göra dig orolig men kontrollera dina vitaminvärden och tänk på att en del personer mår inte bättre förrän deras värden är dubblerade i vissa fall! Varje individ är unik.

    Det är dåliga livsstilar/miljöer som gör oss sjuka och unga har för dåliga referensramar för att se detta.

    /före detta labbråtta

    • Hej Jag!
      Jag vet inte om jag tycker att det är så konstigt, faktiskt, att många unga (och vuxna, för den delen) mår dåligt och äter tabletter för att må bättre. Som samhället ser ut och det sätt många människor lever sina liv bäddar för att bli stressade och må dåligt på olika sätt.
      När det gäller vitaminer och intag av föda har jag ingen direkt åsikt, annat än att en bra mathållning ger bättre förutsättningar än en dålig mathållning – men det kan vem som helst berätta för vem som helst, det är inget nytt. Lider man av psykisk ohälsa i någon form är jag övertygad om att man kan må bättre om man äter bra, sover bra och ser till att hålla sina värden i gott skick – men jag anser också att man inte ska förringa effekten psykofarmaka kan ha. Och det är stor skillnad på antidepressiva och, som till exempel jag själv äter, Litium – de har helt skilda användningsområden och påverkar helt skilda saker.
      Vitaminer i all ära, men i mitt eget fall skulle de räcka only so far…

  • Hej igen!

    Vitaminer och mineraler är livsnödvändiga för dig, för att dina celler skall fungera ordentligt och att din hjärna klarar av sina uppgifter.
    Dock kan man behöva långt högre doser initialt med t.ex. receptbelagda varianter. Därefter fungerar vanlig, för människan anpassad, kost bra för att underhålla nivåerna.

    Gå in på den här sidan och läs lite om Mineraler Vitaminer m.m. om du har tid någon gång.
    http://www.halsosidorna.se/Kostochnaring.htm

    (obs, gör inga radikala kostomläggningar någonsin, det skadar mer än gör nytta. Gör ändringar successivt)

    Precis som du säger så lever vi i en destruktiv kultur. Stress urlakar kroppen och det gör också vår kost. Kaffe, te, läsk,skräpmat o.s.v.

    När det gäller din diagnos så är det inte ett problem att du fått den ställd, det kan vara skönt på sätt och vis för den som länge undrat. Jag kommenterar för att jag inte tror att sjukvården generellt är så intresserad av att lösa problem permanent. De verkar angripa problem genom att släta över symptomen på en sjukdom. Bakomliggande orsaken glöms bort. Ungefär som det kortisonsprutor gör. Det hjälper men inte hållbart i längden.
    Så även om du känner dig hjälpt på alla möjliga vis med Litium så glöm aldrig att tänka själv. Försök se samband i din sjukdom. Förstå den och se vad som utlöser den.
    Kanske saker du redan gör. Bra!

    Apropå Litium-… Intressant att man nämner interaktionen med mineralerna (andra stycket).


    Litium har en profylaktisk effekt mot såväl maniska som depressiva faser av uni- eller bipolär manodepressiv sjukdom. Litium ska då tillföras kontinuerligt. Litium har också en terapeutisk effekt vid maniska tillstånd. Full effekt nås då inom ca 1 vecka.

    Verkningsmekanismen för litium är inte klarlagd. Det är möjligt att inverkan på biologiska membran genom interaktion med natrium och kalium är den primära mekanismen med återverkningar på bland annat monoaminomsättningen sekundärt. Litium kan också tänkas interagera med bland annat kalcium- och magnesiumomsättningen.

    Litium absorberas snabbt och nästan fullständigt från mag-tarmkanalen och fördelas sedan i vattenfasen. Passagen över blod-hjärnbarriären är relativt långsam. Steady state nås normalt efter 5-6 dagar. Litium utsöndras nästan helt via njurarna. Clearance, som avtar något med åldern, ligger normalt mellan 10 och 30 ml/min men kan variera avsevärt interindividuellt.

    I njurtubuli reabsorberas litium i konkurrens med natrium. Normalt reabsorberas ca 80% men minskat saltintag kan öka återresorptionen.

    Som jag förstår det är det hjärnan som också påverkas vid medicinering. “Passagen över blod-hjärnbarriären är relativt långsam”.

    Ta mina tankar hur du vill. Jag hoppas i.a.f. att du, oavsett vilken väg du tar, ända når ditt mål. 🙂

  • (Styckeindelningen i mitt citat försvann i meddelandet, vet ej varför )

Translate
Arkiv
Coolast i stan

optio | Hela Sveriges förvaltarenhet