Stötta mig

Jag ägnar mycket tid åt att blogga på ett flertal bloggar, om saker som är viktiga för mig.

 

Om du tycker att det jag skriver om är viktigt, stötta mig gärna genom att donera en slant.

Först och främst vill jag bara berätta hur jävla stressad jag är. För några timmar sen tittade jag igenom mitt mobilfodral – sån där plånboksfodral. Däri har jag mitt Mastercard, mitt Ica-kort och mitt körkort – viktigaste grejerna.

[column_half]

Ah, förutom idag. Idag har jag inte mitt Mastercard eller mitt Ica-kort däri. Körkortet låg där alldeles solo och sörjde sin ensamhet, men det var ekande tomt efter Mastercardet och Ica-kortet. Jag vet, för jag ropade. Nej, jag skrek och vrålade, det gjorde jag.

Mitt Mastercard! Mitt enda sätt att få ut pengar från banken, om jag inte vill gå in på banken – och jag minns inte när jag var in på banken sist, förutom när jag hämtade en ny bankdosa till Internetbanken (fast jag minns inte hur länge sen det var, heller). Mitt enda sätt att kunna köpa grejer online, om jag inte har den enorma turen att stället har direktöverföring som betalningsalternativ, och det är det då rakt inte alla ställen som har.

I morgon blir det en blixtvisit på Ica här borta (typ ett par minuters promenad bort), för att förhöra mig om jag möjligen kan tänkas ha glömt både mitt Mastercard och Icakortet där. Alternativet är att det har åkt ur vid något tillfälle när jag varit ute med Ella och använt mobilkameran för att ta någon rolig bild till Instagram – mobilplånboksfodralet är gammalt och trasigt, så det är inte alls otroligt eller osannolikt att det kan ha åkt ur grejer utan att jag märkt det.

Hittar jag inte mina kort i morgon förmiddag, blir det jag som spärrar mitt Mastercard och beställer ett nytt, och som får beställa ett nytt Icakort – obviously.

Fi satans helvetes skit, vilken jävla misär. Det här är sånt som verkligen, verkligen inte måste hända. Det här är sånt som kan hålla sig way borta från mig. Faktiskt. Jag tycker det.

 

[/column_half][column_half_last]

Utöver den stressen (som verkligen behövs, med tanke på övrig stress omkring just ekonomi och pengar), så har jag ett tag funderat på det här med podcasts. Jag ska glatt och villigt erkänna att jag inte har lyssnat på särskilt många själv, men jag gillar konceptet. Och jag funderar på att göra en egen. Om psykisk ohälsa – eller, jag kanske ska säga – barabarabara bipolär sjukdom! 🙂 Det är trots allt vad jag personligen är expert på.

Det jag funderade på var att göra nån slags enkel variant av podcast och fokusera på det här med strategier. Hur bär man sig åt för att hantera dåliga dagar, vad är det här med självkännedom egentligen, hur funkar mindfulness – och så vidare…

Tankar och funderingar kring det?

Jag har för övrigt redan laddat hem ett ljudprogram där man kan spela in ljud och redigera ljud. Och så funderar jag på om jag måste köpa mig en mikrofon att plugga in i datorn. Eller kanske två, om jag någon gång vill intervjua någon. Och jag känner flera stycken som jag på rak arm kan säga vore jätteroliga att ha med på ett eller annat sätt. MW kan känna sig träffad, till exempel. <3 Med fokus på rolig också, för den delen.

Fast NU borde jag gå och lägga mig. Pappa och Ulla ringde idag och tänkte våldsgästa mig i morgon (fast på restaurang), så jag måste upp och tvätta kläder klockan sju. Om jag kommer upp, vill säga. Troligen inte, men det vore bra. Så well.. sov gott!?
[/column_half_last]

Translate
Arkiv
Coolast i stan

optio | Hela Sveriges förvaltarenhet