Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Jag är väldigt förtjust i det nyårslöfte jag avgett i år. Eller förra året, eller hur det nu blir. Jag har avgett det en gång tidigare också, för typ två år sen eller så.

Make this year count.

Det enda problemet med detta är att det är ett så stort och vagt löfte, att det kan innehålla precis vad som helst. Och jag känner ju mig själv och vet att jag behöver avgränsa mig en aning om det överhuvudtaget ska bli något gjort.


Hence…

[column_half]

Utställning om bipolär sjukdom

Under 2015 ska jag börja arbeta aktivt med detta för att få igång samarbeten, planer, ekonomi för det och så vidare. Det kommer att förändras under arbetets gång, misstänker jag, men igång ska det i alla fall. Jag kommer nog att behöva punkta upp det lite mer också, och jag misstänker att ni, kära läsare, kommer att få ta del av mina tankar och funderingar om den saken så småningom 🙂

Ett smakprov på hur det kan komma att se ut:

Testbild för projekt utställning om bipolär sjukdom
Det är några veckor sen jag tittade på den här bilden, och jag märkte hur jag reagerade nu – det var som att få ett slag i magen. Och då är det här inte den bästa av de tre testbilder jag har gjort, än så länge. Men då kanske ni kan få en liten föraning om vad som är i antågande 🙂

Alltså, förstår ni hur roligt jag tycker att det här är? <3

The best is always yet to come…

[/column_half][column_half_last]

Mitt hem

Oavsett hur länge jag kommer att bo kvar i just den här lägenheten, så tänker jag ägna både tid och pengar åt att börja trivas ordentligt. I alla fall så gott det går, just här. Det är nämligen så att oavsett vad jag tycker om folk och fä här på gården och i husen intill, så är själva lägenheten inte särskilt trivsam. Men efter så många år har jag nu äntligen kommit till det stadiet där jag känner att mitt hem är superviktigt. Jag vill trivas, jag vill må bra här.

För att trivas hemma, har jag ju uppenbarligen börjat investera i ny heminredning som jag än så länge är så jävla nöjd med. Men jag tror att jag faktiskt också ska ta och börja städa. Inte det här vardagsstäda, utan skrubba hela köket in i minsta millimetervrå. Att riva igenom skåp, lådor och så vidare för att slänga en massa skräp. Igen. För trevnads skull. Så att jag kan börja samla på mig sånt jag vill ha i mitt nya, återupptäckta liv.

Min vikt

Nu när jag har lyckats avsluta mitt ätande av Venlafaxin, så har mitt sockerbegär i princip försvunnit. Jag har inte alls suget eller behovet av att äta en större mängd glass och choklad per dag. Faktiskt har jag inte suget eller begäret alls. Och då känns det ju som ett fantastiskt läge att börja fundera på det här med hur jag ska bära mig åt med vikten, fram tills det blir dags för min högst efterlängtade GB operation.

Just för tillfället besitter jag en hyfsat stor mängd pulver, och jag tror att jag kommer att börja äta två påsar pulver om dagen, och mat utöver det. Det torde räcka för att få igång mig, tycker jag… Jag har inget behov av att störta ned i vikt, bara jag tar mig nedåt och inte uppåt eller blir stillastående.

[/column_half_last]

Arkiv
Translate