Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Tanken och målet är ju att jag ska ha fasat ut Venlafaxin helt och hållet till den 2 januari. Nån vecka senare har jag telefontid med min läkare för att utvärdera hur det har gått.

[column_half]

Jag måste faktiskt säga att den här gången har utfasningen fungerat så oerhört mycket bättre än jag någonsin trott. Förra gången, för ungefär ett år sen, gick jag ju in i en rätt djup depression som tog ett tag att komma tillbaka efter. Men den här gången har det skett i mindre steg åt gången, genom dessa hysteriskt söta 37,5mgtabletter som jag fått, i stället för att minska med 75mg åt gången. De enda effekter jag märkt är att vid nåt skifte nedåt har jag haft nån eller ett par dagar med extra retlighet och grinighet – men annars har det varit helt ok.

Det som också är extra trevligt är att jag inte upplever fler effekter, känner mig mer orolig, stressad, ångestfylld eller whatever annat – och det trots att det händer saker i mitt liv som jag i vanliga fall skulle ha reagerat ganska hardcore på.


Det blir ett kort inlägg idag, eftersom jag känner att jag mår rätt crappigt. Inte bipolär-crappigt, utan sjuk-crappigt. Jag har under ett par veckor varit halvkrasslig, haft lite feber till och från… Jag tror att det var förra helgen som jag sov så otroligt mycket under ett dygn, och nu har jag gjort det igen. Jag gick och lade mig strax före midnatt igår kväll (vilket är ungefär som om ni andra, vanliga människor gick och lade er vid sju eller åtta), eftersom jag plötsligt fick feber. Vaknade till nån gång under natten, sjöblöt av svett, både jag och täcket. Har vaknat några gånger till under natten, delvis pga bettskenan också, och vaknade till på riktigt vid sju i morse. Gick upp och på dass, och så ut med Ella så att jag inte skulle behöva känna mig stressad. Gick och lade mig igen strax efter åtta, och sov fram till ungefär två.

[/column_half][column_half_last]

Och nu sitter jag här med feberont i kroppen – ni vet när huden är sådär öm, och tröttare än jag borde vara…

Ella

Så det är nog bra att jag ska fira jul hemma, med djuren. Ella ska få lever i julklapp och katterna ska få tonfisk. Vad jag ska äta för julmat har jag inte bestämt mig för än. Det blir nog köttfärssås och spaghetti eller ris 🙂

Katterna

[/column_half_last]

Arkiv
Translate