Det här skrev jag för lite drygt två år sedan. Det är intressant att se att effekterna av Lamotrigin är ungefär likadana nu som då. Då märkte jag inte av den stämningsstabiliserande effekten så väl, men jag var i betydligt sämre skick då, och hade bara medicinerat ungefär ett halvår – dessutom en tid på Ergenyl som i princip fick mig att inte sova alls.
[column_half]
[/column_half][column_half_last]
Jag vill mest bara säga med det här inlägget att jag nu har tagit beslutet att dra ner på Lamotriginet – ska meddela Affektiva om det i morgon. Jag tror iofs – nu när jag tänker efter – att jag skrev om det igår, men well… ni får leva med att jag upprepar mig 🙂
Det känns i alla fall skönt att ha tagit det beslutet, och jag tänker också hålla fast vid det. Nämligen så är det så att efter ett par dagar med den lägre dosen (50mg/dag), så är jag inte lika trött. Jag sitter uppe lika länge (om jag skyndar mig nu kommer jag kanske i säng innan halv tre, men bara kanske… det beror på hur ambitiöst jag vill borsta tänderna), men jag tycker att jag märker effekt av bettskenan. Och jag tror att om ytterligare ett par dagar, så kommer den att ge ännu större effekt.
Så. Egna beslut rockar.
(( beslutet att komma i säng innan halv tre är dock trasigt för cirka sex minuter sen – nu hinner nog klockan bli tre! ))
[/column_half_last]