Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Jag har bestämt mig för att byta plats på Lamotrigin och Voxra. Tidpunkter jag tar dem, alltså. Tidigare har jag tagit Voxra på morgonen, och Lamotrigin på kvällen. Jag vet inte hur det är tänkt att fungera, men tydligen så ger Lamotriginet effekt X antal timmar senare (inte så jättemånga). Voxra verkar göra detsamma.

[column_half]

Nu tänker jag testa detta system i några dagar och se om jag tycker att det gör skillnad. Om jag ser en skillnad till det bättre är jag villig att fortsätta med Lamotrigin. Om jag fortsätter vara såhär bedrövligt jävla trött hela tiden, så tänker jag dra ner till 50mg om dagen, för att därefter fasa ut den helt. Jag står inte ut.

Line of flowers

Och det är synd. Det är så fruktansvärt synd, för som jag skrivit tidigare – jag mår bra på Lamotrigin i högre dos. Jag känner mig mer balanserad, mer… lättroad, eller vad jag ska kalla det. Att mitt normala jag är mer lättillgängligt. Jag blir inte lika knäckt över saker som händer. Yttre påverkan och diverse triggers blir inte fullt lika hardcore.

Tydligen är jag också väldigt ovanlig, för den här bieffekten – att bli såhär trött, tillhör tydligen de extremt ovanliga. Typiskt att just jag ska drabbas av just precis den.

[/column_half][column_half_last]

Och det är liksom inte att bara vara lite småtrött vi pratar om. Det handlar om att sätta sig ner, och i princip direkt faller ögonlocken ner och jag halvsover. Sist jag åt en högre dos av Lamotrigin, sov jag också när jag satt på dass. Det gör jag inte nu – men det kanske jag skulle göra om jag åt 150mg i stället för 100mg om dagen, som jag gör nu. Och jag är fan inte ok med att leva så. Det är inte ett liv, det är förvaring.

Och jag längtar så efter att känna mig lite normalt pigg (med hjälp av min bettskena), ha lite normal mängd med energi (med hjälp av Voxra) och att må lite normalt och stabilt bra, med hjälp av… Lamotrigin, eller något annat. I alla fall på ett sätt som gör att jag inte är så förbannat jävla aströttast typ hela tiden. När jag inte ser om bettskenan ger någon effekt, därför att jag är så jävla trött.

sleepy_oblivion

[/column_half_last]

Arkiv
Translate