Jag har rätt bra självförtroende. I alla fall när det gäller sådant jag vet att jag är bra på. Som fotografi. Jag råkar veta att jag är en förjävla skicklig fotograf. Jag har ett väldigt eget, speciellt bildspråk och tekniken har med åren satt sig i ryggraden. Jag har en blick som ser bilden redan innan den är tagen. Jag skulle kunna rabbla hela dagen om vad som gör mig till en skicklig fotograf, men det är inte det som är poängen…
Innan jag lade ner mitt företag jobbade jag väldigt mycket på image. Jag letade konstant efter sidor hos mig själv som jag på olika sätt kunde använda professionellt. Allt jag företog mig var tvungen att ha ett syfte. Jag sysslade till exempel med poi (främst) – eldkonst, kan man säga. Ett tag gick jag en kurs i magdans med tanken att jag skulle använda det på något sätt i min verksamhet. Dessutom, under en period om några år, hade jag för en viss grupp människor ett ganska högt värde genom det jag kunde åstadkomma i vissa sammanhang. Jag var ordförande i en regional förening för yrkesverksamma kulturnördar (bara kulturnördar får använda det ordet 😀 ), och hade bra kontakter med både andra nätverk för företagare, folk inom både kommun och landsting och på lite andra ställen här och var…
Allt, allt, allt handlade om företagande, professionalism. Jag ger mig än idag helst inte in i något om jag inte tror att jag kan bli riktigt jävla asbra på det, eller om jag inte redan är såpass bra att jag inte behöver skämmas. Det vill säga; jag ställer rätt höga krav på mig själv.
Det som är ganska tröttsamt med det här är att i alla fall jag tappar allt eget värde. Eller.. tappar och tappar är kanske att ta i. Glömmer att jag också har ett personligt värde som gäller oavsett om jag kan alla de där sakerna eller ej. Bara för att jag är jag. När jag lade ner företaget påbörjade jag en resa från att se mig själv som företagare och i princip uteslutande en professionell person, till att idag se mig själv mer som människa än ett yrke. Det är inte helt korrekt uttryckt, men jag kan inte komma på nåt bättre just nu (det är för varmt!).
Man ska inte blanda ihop vare sig självförtroende eller självbild med detta. Min självbild är nog också rätt skruvad, om man ger sig in och tittar på den lite mer ingående. Men just det här med det egna värdet och hur man värderar sig själv…
Jag kom att tänka på det för nån timme sen och kände att jag ville berätta det.