Stötta mig

Jag ägnar mycket tid åt att blogga på ett flertal bloggar, om saker som är viktiga för mig.

 

Om du tycker att det jag skriver om är viktigt, stötta mig gärna genom att donera en slant.

Idag var jag på mitt första enskilda samtal på Hälsocenter här i Västerås (landstingsdrivet, verkar himla bra), och det kändes bra. Tjejen jag träffade är trevlig och jag tycker att vi gav varandra bra mothugg (so to speak) i vårt samtal.

Det hon sysslar med – teknikerna är mig väl kända och jag har jobbat med dem tidigare. Nu är det flera år sen, förvisso, och jag insåg faktiskt en sak när vi satt där. Hon sade något i stil med att… man sätter stämplar och begränsningar på sig själv, och så sade hon något annat som jag inte minns riktigt hur det var.

Kontentan av det hela var i alla fall att jag insåg att jag kanske identifierar mig med min bipolaritet en aning för mycket, och sätter upp fler hinder och begränsningar för mig själv än jag måste.

Att inse det är snudd på en orgasmisk aha-upplevelse. Inte helt, men snudd på. En sån där irriterande nästan-orgasm 😀

Äsch. Jag är ju medveten om att jag har ett sockerberoende, t ex – och i och med att jag erkänner det som ett beroende, så blir jag slav under det. Det hon pushade mycket för – och som jag dessutom väl känner till, är att ta tag i ratten och styra sitt liv i stället för att utsättas för yttre omständigheter, att sätta sig i en passiv offerroll.

Att vara sin egen gud, helt enkelt.

Jag kan tänka mig att skriva mer om just detta, och de tekniker jag använt tidigare – men just för ögonblicket ska jag gå och äta nån macka eller så, och sen gå ut med hunden i värmen. Sista dagen för den här veckan tror och hoppas jag. Helgen har varit över alla mardrömmars ihopslammade nivå fruktansvärt varm.

So. Laters, peeps 🙂

Translate
Arkiv
Coolast i stan

optio | Hela Sveriges förvaltarenhet