selfie 2020

Det här är min blogg om att leva med diagnosen bipolär sjukdom, typ II. Min blogg är mer dokumenterande och reflekterande än något annat.

 

Jag hoppas att du hittar något du gillar.

 

Mvh,
Sonya Malinka Persson

Translate
Arkiv

Jag hade en tid hos min kurator häromdagen. Jag avbokade den, eftersom jag hade en dag med otroligt låg energi, spänningshuvudvärk och så. Tyvärr har jag en hel del avbokade tider hos henne sedan tidigare – av exakt samma anledningar. Låg energi, ingen lust att ge mig iväg hemifrån, samt oftast huvudvärk.

Ibland undrar jag hur man nånsin kan lita på en person med bipolär sjukdom. Det känns som att jag konstant säger osanning på ett eller annat sätt, av en eller annan anledning. Det är alltid nånting som gör att jag inte vill eller kan göra något annat. Huvudvärk, ont på nåt annat ställe, trött, låg, pollen (som jag reagerar starkare på än någonsin i år = extrem trötthet, sådär så jag inte kan hålla mig vaken, lägger mig waaaay tidigare än jag nånsin brukar, och så vidare) – eller nåt helt annat…

Som till exempel om detta att gå aslånga promenader med hunden. Så fort det blir varmt (som det var nu i helgen, t ex) så blir min kropp sådär löjligt trött och utmattad – såpass att jag faktiskt inte orkar gå särskilt långt eller fort. Nu blir ju Ella också utmattad av värmen, men jag kan inte låta bli att tänka att det ändå är en skitbra ursäkt för att slippa göra något jag inte har lust med. Eller för den delen, att jag daltar med mig själv.

Ibland är det otroligt tröttsamt att vara bipolär, kan jag säga.