Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Jag träffade min kurator idag, och hon frågade lite om hur jag haft det sen vi sågs senast, och vad jag hade gjort. Vi pratade lite fram och tillbaka om det, och det faktum att jag funderar på att göra ett veckoschema över saker jag vill få gjort hemma med regelbundenhet. Såna där saker som om man dröjer med dem, blir så otroligt stora projekt att ta tag i. Det är t ex lättare att ta hand om en liten disk än om en disk som stått i en vecka eller mer (sällan mer). Eller att torka av handfatet och toaletten en gång i veckan i stället för att göra det varannan månad eller så. Damma av plana ytor.

Chrysalis
macropoulos / Foter / CC BY-NC

Ni vet.

Såna där enkla saker som inte tar nån tid om man gör det regelbundet, men som tar all tid i världen om man ska göra allt på en gång.

Och alldeles nyss så tänkte jag sådär att ja, men vad fan… jag kanske faktiskt börjar må lite bra. Sådär på riktigt. Jag har börjat ta hand om småsaker som jag aldrig gör annars. Till exempel för en liten stund sen; jag städade av tv-möbeln, möblerade om bland dvd-filmerna i hyllan, dammsög bakom alltihop, dammade och torkade av… ställde i ordning ovanpå tv’n, så nu står det bara ett klotrunt stearinljus på ett fat, och fjärrkontrollerna till tv och dvd-spelare.

Jag börjar pyssla, och det har jag inte gjort på väldigt många år. Förr  höll jag på en hel del. Kanske inte med dammandet så mycket, men just pysslandet. Jag köpte pyttehyllor på Indiska, ljusstakar och diverse annat smått och gott.

Och nu känns det som att jag börjar göra det igen.

Och det torde ju vara ett hyfsat gott tecken på att jag så sakteliga börjar må bättre igen.

Arkiv
Translate