I morgon har jag min första tid med psykolog, sen jag fick min diagnos. Det känns lite läskigt, faktiskt. Inte för att det på något som helst vis är farligt, eller för den delen min första gång hos psykolog. Nej, utan för att det blir ytterligare ett steg framåt, jag vet inte riktigt vad som kommer att hända när jag är där – förutom att vi kommer att prata, förstås. Men prata om vad? Vart börjar man? Vad är viktigt att ta upp? Kan man släppa på varenda mur man har, visa sig helt naken och miserabel, eller ska man försöka upprätthålla nåt slags sken av att.. tja, vaddå?
Äsch, dåh. Jag märker att jag kanske framstår som mer osäker än jag är. Eller så är jag det – jag vet inte. Och jag hade inte alls tänkt ta upp det, men det får mig att tänka på en av böckerna om bipolär sjukdom man kan läsa (de finns att ladda hem här på sajten). Det här med att en person med bipolär sjukdom ibland kan ha svårt att veta vad som är jag. Det är inte nödvändigtvis otydligt för min del – däremot kan jag ha svårt att bestämma mig för vilken sida av mig själv jag vill visa och/eller vara just idag. Jag ser mig själv som sådär löjligt mångfacetterad (som säkert alla människor är, men jag ser det så väldigt tydligt på/i mig själv), och i det läget kan det vara asdrygt att veta vilken sida man ska visa. Det finns ju så många att välja på, och alla glittrar de i olika färger och nyanser av färger.
Men för att återgå till det här med psykologträff i morgon. Jag vet inte vad det kommer att bli, och jag känner mig lite smånervös ändå. För att inte tala om att jag är jätteoggig över det här med vilken jävla tid de har bokat. Kvart över tio – och det är inte den värsta tid jag fått nån gång, men nog så illa. Hur tänker de, när de bokar in en första tid åt en människa som är bipolär och har svårt med dygnsrytm och att komma upp på morgonen, som dessutom bad om att få en eftermiddagstid på grund av detta – klockan kvart över tio en måndag morgon. I mean, seriously.
Sen kan man givetvis argumentera för att jag inte borde sitta här och uggla sent på kvällen när jag egentligen borde gå och sova – men tanken är att jag ska sitta här bara en liten stund till. Och det är väl dags att börja med den där “lilla stunden till”, så…
Wish me luck i morrn 🙂 jag skvallrar när jag har lust, tid och tillfälle på en och samma gång. Förmodligen hyfsat snart.