Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Stämningsstabiliserande, my ass.

Just i dagarna, eller ska jag säga, flera veckor, kanske ett par månader, back i tiden, känns det inte särskilt stabilt. Jag vette fan vad det beror på, men mitt humör går upp och ner, och jag har lite svårt att styra det just nu. Det kanske beror på att jag varit rätt stabil på ett ungefär sen jag började med Lamotriginet. Men just nu suger det pungsvett, faktiskt. Jag sover nåt rent absurt mycket, och man kunde ju tycka att rikligt med sömn torde göra att man mår bättre. Dessvärre är det ju inte så – för mycket sömn gör ju lätt att man sjunker i en nedåtgående spiral. Och det är på ett ungefär vad som verkar pågå nu.

Den här helgen har jag ägnat rätt mycket tid åt att fundera över mig själv, och jag märker att jag ifrågasätter vissa delar av mig själv rätt hårt.

Nehej. Det här går inte. Jag tycker alldeles för synd om mig själv för att få ur mig nåt vettigt. Det här måste skrivas när jag inte är i affekt, tror jag. I morgon ska jag nog ringa min sköterske-kontakt på Affektiva och se om jag kan göra lite förändringar i mina mediciner. Tror att jag måste öka på Venlafaxinet igen.

Det här funkar liksom inte.

Arkiv
Translate