Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

Nu har jag problem med sömnen igen. Inte så illa som det skulle kunna vara, men tillräckligt illa för att jag ska sova ungefär max fem timmar per natt. Jag vaknar för att jag antingen är kissnödig (för mycket te på kvällen) eller på grund av huvudvärk/ont i nacke och axlar. Eller för den delen, alltihop.

Så. Om jag sover sådär lite kan jag räkna med att jag sitter och halvsover i princip hela dagen. Framåt kvällen piggnar jag till, och sen kan jag sitta uppe jättelänge – igen. Ja, för det börjar med att jag sitter uppe för sent ena kvällen. Jag vaknar efter några timmar, och så är det kanske bara en och en halv timme innan boendestödet kommer. No point going back to bed, i min värld. Så då sitter jag uppe, är social och trevlig när boendestödet är här, sen faller jag ihop i en blöt hög vid köksbordet, typ, och är medvetslös resten av dagen. Och som sagt var; framåt kvällen piggnar jag till och kan sitta uppe hur länge som helst – igen… nu är klockan halv ett och jag ska försöka ta mig i säng rätt snart. När nagellacket har torkat tillräckligt. Om jag inte kommer mig för att göra något annat under tiden. Inte helt omöjligt.

Annars märker jag att jag är lite smågrinig nu och då. Inte på nåt speciellt, men sådär i största allmänhet. Lite smådrygt, skall erkännas. Och smågrinig nu och då, det har jag varit i rätt många år. Lättretlig, liksom.

Men jag måste ju, måste ju skvallra om det absolut roligaste som har hänt på länge. För nån månad sen tillfrågades jag av en god vän till mig om jag ville vara med och bygga upp en sajt vars syfte skulle vara att skriva om motargument för den som vill ge sig på att debattera med rasister, Sd-folk och så vidare. Givetvis sade jag ja, så jag har varit med och byggt upp en sajt som heter Motargument.se och där är vi ett gäng människor som bloggar. Ämnet är givetvis hur man kan argumentera mot rasism och främlingsfientlighet, och det är sååå jävla roligt. Vi är ett gäng som sitter i redaktionen, och we are the Gods and Goddesses. Så har vi ett gäng medarbetare som också skriver, men inte har nåt med det tekniska bakom hela allihopa att göra.

Och ni anar inte vad stolt jag är över hela sajten. Vi är efter ungefär 2 veckor live, so to speak, redan omtalade av Expo och Dagens arena, om jag inte missminner mig, vi är omnämnda vid åtminstone ett tillfälle på rasistiska nyhetssajten Avpixlat.info.. ja, ni förstår ju själva hur hysteriskt roligt jag har. Tack och lov har det dock inte dragit in mig i en topp, vilket det lätt hade kunnat göra utan medicin. Men nu äter jag ju Lamotrigin, och bortsett från den här tröttheten som jag tror kan räknas som bieffekt, så funkar den ju hyfsat bra, faktiskt.

Jag ville mest bara skvallra lite om diverse; sömnen, grinigheten – men främst Motargument.se. Läs den gärna, för man kan hitta mycket matnyttigt där.

Nu ska jag försöka ta mig i säng. Håll tummarna, för tusan.

Arkiv
Translate