Förstasidan

Jag har bloggat om livet med bipolär sjukdom (typ II) sedan strax efter att jag fick min diagnos. Livet är onekligen en resa, och för tillfället befinner jag mig på en rätt bra plats.

 

Häng gärna med och läs om hur jag hanterar – det mesta, faktiskt. 🙂

 

/Malinka P.

För ett par veckor sen ringde jag ju Affektiva och berättade om de skumma bieffekterna jag fick av Lamotriginet som min läkare satt in. Den överdrivna tröttheten, samt dippen med tillhörande självskadebeteende på festen i Uppsala. Sköterskan jag pratade med då tyckte ju att jag skulle fortsätta ett tag till för att se om det blev nån ändring, och jag gick med på att det är svårt att utvärdera en medicin efter en vecka. Så jag har fortsatt äta den fram till nu, när jag ringde tillbaka för att berätta hur det fungerat so far.

Som det ser ut nu, ska sköterskan jag pratade med, ta upp det här med en läkare (min läkare är på semester) och därefter återkomma med information om hur jag ska gå vidare. Jag misstänker att det innebär en ökning av dosen. Har ätit 50mg hittills, så jag antar att jag ska upp till 100mg. Två tabletter om dagen, alltså. Tillsammans med full dos av Venlafaxin.

Det vore ju jävla astuffast om det blev en ännu större förändring än det blivit hittills. So far har den inte varit särskilt märkbar (men jag har noterat att det gör en viss skillnad), så det vore så roligt om det kunde säga kah-bam.

Har ganska precis kommit in efter flera timmar utomhus med Ella, min hund. Ska ta och göra mig lite te och sen sätta mig och glutta lite på Supernatural igen 🙂

Until laters, peeps! <3

Arkiv
Translate