Att lyssna på musik är ett sätt att komma till ro på. Är jag riktigt trött, brukar jag t ex lyssna på Enya, Dead Can Dance, Clannad eller liknande. Mycket lugnande och oftast väldigt rofylld musik. Tyvärr är det ju så – i alla fall för mig, att den musik man lyssnar på i ett visst känslotillstånd, senare relateras till det, och man kan försättas i ett tillstånd man inte vill ha enbart genom att lyssna på viss musik.
Idag gjorde jag nåt helt annat. Eller; snarare så reflekterade jag över något jag brukar göra, särskilt på somrarna – men jag glömmer ofta bort hur vilsamt det är. Jag tog ut min hund, Ella, och vi parkerade oss som vanligt vid ett bord några hus ner (sommartid tar vi längre promenader kvällstid). Runt det bordet finns det ganska mycket träd, och det blåste litegrand. Ni vet själva vad som händer då; träden sjunger för en. Det finns få saker som är så otroligt vilsamma och rofyllda, som att sitta och lyssna på naturen. Idag hade vi dessutom turen att det inte var så mycket folk runtomkring, så tystnaden att faktiskt höra träden var hyfsat ok. Det hade kunnat vara tystare, men det var ok.
Det är såna här tillfällen (bland annat) som gör att jag verkligen, verkligen skulle vilja bo i ett hus utan grannar. På landet, alternativt vid ett större vatten. Tillräckligt med tystnad för att kunna lyssna och verkligen höra naturen.Det gör så mycket för att ge vila åt trasiga tankar och känslor, och är så vansinnigt skönt för hjärnan…
Det är faktiskt helt underbart.