Nu har jag ätit Lamotrigin i lite drygt en vecka.
Och jag gillar det inte.
Jag har blivit så fruktansvärt, överdrivet trött så ni anar inte. Jag sitter och halvsover – eller för den delen, faktiskt sover, vid köksbordet. Jag liksom hänger över bordet, och ibland somnar jag mitt i en cigarett. Inte alls bra. Tröttheten sitter både i huvudet och i kroppen – det känns som att jag inte orkar nånting alls. Jag vill helst bara sova. I morse när jag vaknade, tänkte jag att jag skulle gå upp och ut med hunden, och sen lägga mig igen. Nu gjorde jag inte det, men det hade nog varit skönare att sova i sängen än vid köksbordet.
Dessutom har jag nu i två dagar gått runt och känt att jag inte alls mår superbra. Jag tror att jag måste ringa Affektiva i morgon igen och upplysa om att jag inte mår särskilt bra av den här medicinen. Vet inte varför, men jag gör inte det.
Och eftersom jag nu råkar ha större lust att gå runt och må bra, än att inte göra det, så vill jag nog ta och prata om det med åtminstone en av sköterskorna på Affektiva.
Bläh.