selfie 2020

Det här är min blogg om att leva med diagnosen bipolär sjukdom, typ II. Min blogg är mer dokumenterande och reflekterande än något annat.

 

Jag hoppas att du hittar något du gillar.

 

Mvh,
Sonya Malinka Persson

Translate
Arkiv

Nu vet jag knappt ut eller in, längre. Jag vet att det är måndag idag, och att jag har ett möte med AF som jag inte får missa. Det var det jag missade förra veckan. Ska dessutom träffa en potentiell “arbetsgivare” för arbetsträning, där huvudsyftet är att se hur mycket jag faktiskt orkar jobba. Men jag måste ju säga till båda parter att jag måste få ordning på min sömn först.Det är inte schysst att ens försöka börja arbetsträna när ens sömn är så uppfuckad som min är just nu.

Jag blir fanimej tokig. Natten till igår, kom jag i säng vid halv fyra (vintertid) och vaknade till liv framåt kvart i tre (sommartid). Beslöt mig redan där att jag skulle bli tvungen att ha ytterligare en vaken natt, eftersom det inte finns på skalan att komma i säng i vettig tid när man sovit så länge. Det liksom säger sig självt.

På tisdag får jag pengar, och då hoppas jag verkligen att jag har fått ett recept på nån form av sömntabletter, så jag kan börja kontrollera NÄR jag blir trött. För det är då fanimej stört jävla omöjligt nu. Och det skulle faktiskt vara väldigt skönt att få sova på nätterna, och inte dagtid eller inte alls.

Faktiskt.