Sen jag fick diagnosen, har jag ägnat extremt mycket tid åt att fundera – såklart. Bland annat har jag ifrågasatt mig själv såtillvida att jag undrar om jag verkligen är sjuk. Vad fan – jag funkar väl normalt? Fast att jag vet att jag inte gör det.. herregud, så många gånger i mitt liv jag förbannat mig själv för att jag inte funkar som alla andra.
Oavsett vilket. Jag fick ju brevet från min läkare idag, och jag kunde gå och hämta ut min första omgång av Ergenyl. Det var två burkar med femtio tabletter i varje. Passade på att hämta ut en ny omgång Venlafaxin när jag ändå höll på. Var lite rädd att det skulle bli skitdyrt, men det gick på runt 280 kronor, tror jag.
Jag måste erkänna att jag är lite orolig över att börja med en ny medicin. Jag tror inte att jag har något att oroa mig för egentligen, men jag tänker att.. tänk om det är helt fel medicin, tänk om jag går in i värsta hypomaniska skovet, och mår skitdåligt sen, och så en hel rad andra tänk om. Jag har sagt till flera personer jag känner väl, att hålla lite koll och säga åt mig om de tycker att jag beter mig underligt. I så fall kan man ju alltid kontakta Affektiva och höra hur det är tänkt att fungera. Jag har redan fått reda på att det är en långtidsverkande medicin, och att full effekt inte uppnås förrän om ett halvår till ett år. Men jag har en gammal bekant med samma diagnos och medicin, och hon märkte skillnad på en gång. Vilket jag själv gjorde när jag började äta Venlafaxin för ett par år sen. Den sades också ta tid på sig att verka, men jag märkte skillnad efter ett dygn.
Så. Det är nu en hel rad mediciner jag ska ta. Först är det Venlafaxin, full dos (2×150 mg) sen ett drygt halvår tillbaka. Därefter är det Ergenylen. Första veckan är det en tablett per dag, och det är 500 mg som gäller. Jag äter också muskelavslappnande, på grund av överdrivet spända axlar och nacke – Paraflex, 250 mg. På grund av samma spända axlar/nacke, proppar jag också i mig värktabletter ibland, speciellt om jag vaknar med spänningshuvudvärk. Ibland kräks jag av den, men min underbara husläkare sade att det inte är migrän. Det var nåt särskilt med den (migränen, alltså), men jag minns inte riktigt hur det var.
Nåja.
Jag ska nu ta och stoppa i mig min första Ergenyl ever. Tillsammans med resten. Håll tummarna för att det kommer att ge resultat, och det helst snabbt som attsingen. Jag ska också ägna lite tid åt min tekanna och en bra bok innan jag går och lägger mig.
Rapporterar i morrn eller så! =)